Hoppa till innehållet

Sida:En yankee vid kung Arturs hov 1916.djvu/239

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
235

och tacksamhet, vände jag mig till de andra och sade så lugnt som det i den stunden var mig möjligt:

»Om vi nu äro färdiga, tror jag middagen väntar. Låt oss gripa oss an!»

Det var vådligt stiligt. Jag vet mig aldrig ha lyckats bättre vid skapandet av en situation och aldrig har jag fått fram mera anslående effekter av tillgängligt material. Smeden — ja, han var grundligt stukad. Sannerligen jag för något pris velat känna det som den mannen gjorde då. Där hade han suttit och skroderat och skrutit med sin stora köttfest två gånger om året, med sitt färska kött två gånger i månaden och sitt salta kött två gånger i veckan och sitt vita bröd var söndag året om — alltihop för ett hushåll bestående av tre personer. Hela den årliga kostnaden översteg icke 69.2.6. (sextionio cents, två mills och sex milreis) och så kommer plötsligt en man som kastar ut nära fyra dollars på ett enda kalas. Och inte bara det, utan han bär sig åt som om det tröttade honom att hantera så små summor. Ja, Dowley var ganska stukad och kuschad och tillintetgjord. Han såg ut som en blåsballong då en ko trampat på den.




TRETTIOTREDJE KAPITLET.
Nationalekonomi under det sjätte seklet.

Jag satte mig emellertid i sinnet att krya upp honom och innan första tredjedelen av middagen avätits, hade jag honom glad igen. Det gick lätt för sig i ett land med rang- och kastskillnad. Ser ni, i ett land där rang och kast förekomma är mannen aldrig riktigt en man, han är det bara delvis och blir aldrig fullt utvecklad. Visa bara att ni är honom överlägsen i stånd, rang eller förmögenhet och därmed är saken avgjord — han faller till föga. Sedan kan man inte förolämpa honom. Nej, det menar jag inte. Visst kan man förolämpa honom, men det är svårt, och om man inte har mycket gott om tid lönar det därför inte att försöka. Jag hade nu förvärvat smedens högaktning, emedan