— Nej, vid Harg i Nyköpingstrakten — upplyste Volgenau — Petter Mommas födelseort. Om allt det där underrättade Momma mig på Guilletmots kaffehus, men jag hade svårt att fatta allt han talade om, ty där väsnades förskräckligt. Vid ett bord sutto ett par herrar och disputerade om de Dippelska villfarelserna och om det buller som bröderna Ericsson, de nya svärmarne, kommit åstad mot stadens venerandum consistorium. Detta har nu försökt, om Ericssönerna icke kunde förmås att afsvärja sina irrmeningar. I det ändamålet har consistorium uppdragit åt komminister Hermonius i Stora kyrkan och consistorienotarien Eckman att omvända dem och deras anhang. Men den omvändelsen lär näppeligen så snart gå för sig som consistorium menar. Så mycket kunde man höra af den häftiga dispyten hos Guillemot, där hvar och en af de båda herrarne fick sina medhållare, som skreko ofantligt och orerade med vreda åthäfvor.
— Det är hiskligt, att Guds ord kan på slikt sätt disputeras på ett kaffehus och Guds ords tjänare göras till föremål för kaffehusgästers syndiga utfall.
— Visserligen — medgaf Volgenau — så mycket mera som man där hörde träta om ganska världsliga föremål strax bredvid. Där grälade med mycken véhémence löjtnanterna Wannock och Brandkula, som bägge äro i tjänst vid
