Sida:Ett varningsord 1912.djvu/60

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

— 58 —

penningsummor på de olika vägar och trassliga banor, där de rulla, och om man ser efter i hvilka fickor de slutligen hamna.

Låt oss ta ett par exempel ur den väldiga högen. Hur ser matsedeln ut inom ett regementes kasern? Se där den välkända ärtsoppan med fläsket, som sedan uråldriga tider figurerat på soldaternas menyer! Ärtorna växa i våra jordbrukares åkrar, och svinen böka i svenska landtmäns stior. »Sluringen», den kraftiga och närande soppan med grynen, morötterna och grönsakerna, härleder sig också från jordbruket. Hvem har uppfödt och sålt alla de oxar, som årligen i kompakta kolonner trampa i vår väg öfver beväringens matsedlar? De komma från den svenska boskapsskötseln, som lefver och uppmuntras af denna aldrig sinande efterfrågan. Hvem fångar all den sill, som stufvas i hundratals tunnor för att hamna i soldatmagarna på krigsskepp och i kaserner? Hur många andels- och andra mejerier i Sverige leverera mjölk och ost åt hären och flottan? Och hafren, höet och halmen till härens tusentals hästar! Och hvart gå pengarna, som betalas för frakterna på otaliga godståg?

Hur många fabriker, arbetare och arbeterskor hafva sin utkomst af allt det tyg, som åtgår till att klä upp hären och flottan från topp till tå? Läderhandlare, sadel- och skomakare lära väl draga sin modiga vinst ur de summor, som slukas för remtyg, betsel, ammunitionsgördlar, sadlar, skobeklädnad, och hundrade andra ting. Räkna för ro skull efter hur många arbetare i Eskilstuna, som uteslutande finna sin bärgning af gevärs- och ammunitionstillverkningen. Hur många par händer sysselsättas med kanongjutningen för fält-, positions- och fästningsartilleriet och för flottans räkning? Under vår flottas nydaningsår ha svenska varf och verkstäder, jämte deras arbetare, inhöstat betydande summor.

Vissa lager af vårt folk betrakta de till byggandet af krigsfartyg anslagna medlen såsom kastade i sjön till ingen nytta. Samtidigt äro förslag i bane och diskuteras frå-