Hoppa till innehållet

Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/129

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
117
JORDABALK 1713

skyldig är, eller hustrune, barnomen och thera förmyndarom altid förbehållno wahlet, hwad han, eller the hälst mista wilia.

§ 5, Ey må för någrom mätas förr än han för sak sine lagligen stemder och dömder är, som i Rättegångsbalkenom förmäles. Under mätning kommin och klara förskrifningar, och slika måhl ther intet iäf uti är, och förthenskul under dom icke kunna eller böra skiutas.[1]

§ 6. Så ofta man i stadenom, eller på landet saker warder för brott sino; skiftes tå hustrune lott ifrån både i iord och lösörom: bryter hustrun; bötes af hennes gotse och andehl. Bryter myndige och til laga åhr komne söner, eller döttrar, hwilkas lott fadren eller modren innehafwa; wari lag samma. Så skal hwar sina sak böta, och ingen annars lott förwärka. i

§ 7. All the iord som således utmätes på landet, eller i stadenom, upbiudes som kiöp och panter; doch icke förr än alla tre werderingar äro förbij, om the begäras: löser ey bonden sielfwer, eller hustrun, eller andra wederbörande innan natt och åhr efter första upbud; hafwi tå bördaman macht arfweiord at lösa å landet innan sex wekor, men i stadenom fiorton dagar; och naboen i stadenom sedan, fiorton dagar;[2] som skils om kiöp i siette capitlo, 3

§ 8. Hafwer bonde eller byaman hos sig inne, tå mätas skal, krono, kyrkio, academie, schole, hospitala och annor slika medel, tiond, afrad, annan årlig skatt, omyndiga barna, förtrodda och länta saker, inlagspenningar, bolagspenningar i handel, förtient lön, hus- hyro, skieplego, och hwad annat wara kan som androm tilhörer: thet må ey i mät gånga, om man thertill fulla bewisning hafwer, så »väl som til annat, som upräknas i Erfdabalkenom uti 19[3] cap.[4]


Cap. X. Huru alt kiöp, byte, och gåfwor skola giöras, lagfaras och stadfästas.

§ 1. Alt kiöp, byte, och gåfwor skola skrifteligen uprättas, och

theruti förmälas the wilkor, hwaruppå sig kiöp, byte, eller gåfwa

  1. Execut. Stadg. 10 Jul. 1669 art. 5.
  2. Här i utkastet står otta dagar för naboende, men i cit. cap. 6 § 3 förmäles 14 dagar hwarföre iag så utsatt hafwer.
  3. Uti originalutkastet är cap. 13.
  4. 4 Synes eliest thenna § 8 så kunna läsas: Hafwer bonde eller byaman hos sig inne, tå utmätning skie skal, thet androm tillhörer, och i Erfdabalkenom upräknes uti 19 cap. thet må ey i mät gånga, om man thertil fulla bewisning hafwer.