skrift, samt wari ther til aldrig witnesgill och trowärdig. Om then, som öfwertygas kan, hafwa annan ware sig yngre eller äldre, kiöpt, befalt, intalt och lockadt, eller ther til hulpit, eller med i råde warit, ena sådana giärning at giöra, wari lag samma.[1]
§ 5. Eho, som sielfwer pröfwas råå och röör eller annat laga skiliomärke hafwa wridit, eller flyttiat af sitt rätta ställe, inpå annars bolstad, eller något nytt råmärke upsatt sig, eller androm til nytto, och ens annars iord, watn, eller andra ägendom til sig, eller annan at komma; then samme, så och then som någon ther til hafwer legdt, eller lockadt, befalt, eller ther til hulpit, eller med i råde warit, hafwin förwärkadt sina lösa ägendom til treskiptes, och lösin högra hand sina med femtyo daler och til treskiptes af sine iord, eller plichte med fem gatulopp, hete tiufwer, och stånde tre söndagar wid soknakyrkiodörena, och sedan uppenbara skrift. Warder och samma rätter hans, som efter lego, befallning, intalande och lockande sådant bedrifwit hafwer.
Cap. XIV. Om laga syner, och ägors förswar.
§ 1. Alla syner bya eller enskylta bolstada mellan, härades och landa skola hållas emellan walborgamässo och alla helgona dag: alla the som förr eller sedan hålles; warin ogilda. Doch mågo på olagliga eliest orter; och när konungen biuder; eller the twistande, för wissa orsaker, thet sielfwe å båda sidor begära, och bar mark är, samt wäderleken sig så hafwer, utom förbemälta tider sådana syner hållas; men icke annars.[2]
§ 2. Dela twå eller flera byar sin emellan om råmärke; gångin tå ey in uppå hwar annan til tomtaråå, eller andra til bya skilnad icke hörande, utan upwisen rätta bolstada skiäl och råstenar; och hafwin doch först ägande syn.[3] Sämier them ey, farin tå til tings, och begäre dom til häradssyn, som utaf häradshöfdingen och edsworna nemden förrättas skal. Är twisten kronohemman allena emellan; förhålles tå thermed som uti sietta capitlo, 16 § stadgat är.
§ 3. Nu beropar sig annar af them twistandom på rättråå:
