Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/147

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
135
JORDABALK 1713

förwises häradet eller staden, och wari ey man thes bättre: dölier upsyningsmannen, eller proftröskaren med någrom thes underslef, och warder ther med beslagen; böte så mycket som then andra med sitt försnillande undandölgdt hafwer.


Cap. XVIII. Om hemmans laga städsel och bruk å landet, samt hus och gårdars hyrande i stadenom, och theras upsägiande.

§ 1. Tweggiahanda wari egentligen hemmana städia; ena uppå lifstijd; andra på wissan tid, som kallas gifto[-] eller legostemna.

§ 2. Städier någor hemman på lifstid; niute han the städio så länge han lefwer, och aflägger sitt afrad, landgille, eller annan åhrlig skatt, samt allan wanlig tunga undergår, hus, åker och äng efter lag och Bygningabalken i 30 cap. wid macht håller; iämwäl och hustrun efter honom, emedan hon enkia sitter: men går hon å annor giftomål; wari tå the städia förfallen, och råde iordäganden at städia sin gård til hwem han wil, anten thens dödas barn, enkiones senara man, eller någon annan. Och bör alt upsägande å landet skie åhret förut, och före afradsdag, när husbonden näst tilstundande wåhr träde sielfwer bruka, eller enom androm uplåta wil.

§ 3. Giftostemna eller städsel på wissan tid wari sex åhr; och tå städies å nyo, eftersom them bådom åsämier, jordägande och landboe, lika såsom i förstone. Är, eller blifwer städian uti then årliga skatten inslagen; tå må hon ey mer än första gången kräfias: och hafwi ingen macht landboen at afsägia så länge giftostemna warar, och han rätt för sig giör; med mindre nöd tränger jordäganden sielfwan til jordena at flyttia: hwar så är; gifwi tå han landboen all återstående städiona igen, sägie honom up före afradsdag, och låte honom niuta laga fardag, sedan han sitt höst[-] och wårsäde bärgat hafwer: är giftostemna ute; råde tå äganden sielfwer öfwer sina iord, enär lagligen upsagdt är: wari doch ingom förmehnt om kortare tid och städsel at förenas.

§ 4. Sitter landbo qwar med tresko i try åhr, och intet nytt hus bygger, eller andra märkelig förbättring giör; böte efter laga syn,[1] som i Bygningabalken förmäles, och hafwi iordägande macht honom

ifrån gotset at wräkia; låtandes först lagligen utmäta alt skadestånd

  1. Kongl. M:tz Husesynsord. 18 jul. 1681.