Hoppa till innehållet

Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/210

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
198
LAGKOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL

twå eller flera goda män af grannom eller någrannom, uti wederbörandens närwaro at syna och skadan wärdera: finna the, hwar fä ingångit är, och pröfwas then gärdesgård eller grind ogill; böte then som wårda borde efter 9 capitlet för gården, och gälde thertil strax skadan efter thy samme män then mäta: är ock boskapen rätteliga intagen, bör han thensamma strax genom pänningar, pant eller borgen lösan giöra, och icke annorledes igentaga, som härefter sägs.

§ 2. Samma lag wari om then, som grind eller gärdesgård bryter, eller öpnar, och ey efter sig ingenstänger; eller, om han ey sielfwer stängia kan, icke tilsäger them som i bynom bo: och må obekant resande och lös man, som sådant giör; eller såddan åker, och oslagen äng öfwerfar och skadar, af grannar i byn qwarhållas, til thes han borgan, pant, eller pänningar för skadan gifwer; och böte thesutan en daler then som såddan åker, eller oslagen äng således öfwerfar, som förr är sagdt.[1]

§ 3. Förnögas ey the som twista med thy tu[2] sluta om skadans wärde; kallas tå andre gode män, med läns- nämda- eller fierdingsmannen, som therom ransaka, och å nästo häradstinge sina utsago, som rätta witne, giöra, och fälle sedan häradsrätten therom dom.

§ 4. Bättrar ey then sin gärdesgård, eller grind, som grannar och någrannar med syn ogilla; böte tre marker, och skadan, som sagt är, hwar gång boskap therigenom går och kommer.

§ 5. Tages wallhion tillika med boskapshiorden inom annars hägnadt och öijar; plichte hionet sielft, eller bewise, at husbonden budet tijt fara och beta.

§ 6. Eho som wiliande släpper sin boskap uti annars ägor och öijar; eller tiudrar häst, eller annat fä i äng eller sädesgärde; böte tre mark, och giälde skadan. Orkar ey wallhionet botum och skadan upfylla; slite tå ris wid tings eller rådstufwu dörena.

§ 7. Släpper man sitt fä före rättan tid, utan andra ägara wetskap på öijar, eller andra oskifta ägor och betesmark, ther han och sielfwer dehl hafwer; böte tolf öra, och betale skadan efter mätsmanna ordom.

§ 8. Hwar som äger okynnis eller otamt fä, som gildan gärdesgård bryter, eller öfwerspringer; giälde han skadan, som thet i

annars ägor giör, och wari för andro bot fri, om han ey wetat at hans

  1. 9 § 8.
  2. Ursprungligen: thy the tu.