utfästan; niute tå hustrun til morgongåfwo helftena af thy mannen högst i morgongåfwo gifwa kunde som förr är sagdt.
Cap. VIII. Om giftorätt i bo.
§ 1. Laga giftorätt är mellan man och hustru, af frälse, eller ofrälse, som under landslagom lyda: at i allom lösörom, the förr ächtenskapet äga, eller under ächtenskapet äga få, och i allo orörligo gotse, wari sig in- eller utom riket,[1] mädan the i hionalag äro, wärfwa och samman afla kunna, ther äger mannen rätt å til twå delar, och hustrun til tridia delen: men all annor iord, hus, eller watnwärk, som man, eller hustru förr ächtenskapet ärft, eller lagligen wärft hafwer; eller hwad them, mädan hionalaget är, i iord och fasto gotse til arfs falla kan, thet måls ey til giftorätt räknas, utan hwar för sig enskylt behålla: doch så; at alla räntor, årswäxt och inkomster, som theraf årligen i boet inflyta, för lösöra anses, och förthenskul mågo the theraf hwar sin giftorätt niuta, efter thy som förr är sagdt.
§ 2. Äger then under landsrätt hörer iord, hus, gårdar, tomter, eller watnwärka i stadenom, eller inom stadsens mark och rätt; förhålles tå thermed efter stadslag.[2]
§ 3. I allo thy gotse man eller hustru under staden och thes rätt lydande i stadenom, eller inom thes mark äga, eller förwärfwa, ehwad thet är iord, eller lösöra; hafwin the hwar sin giftorätt efter stadsrätt til hälftena: men hwad the å landet äga, eller äga få, i löso och fasto gotse, som här ofwan förmält är, och i Erfdabalkenom widare upräknas; ligge thet alt under landslagom.
§ 4. Är någor genom laga dom för ächta maka förklarad, fast wigningen eij åkommer; åtniute han ock thenna giftorätt: men drager sig någor undan wigelse af motwilia; hafwi han förlorat sin giftorätt i thens andras ägendom, utan han sig rättar och låter sammanwigias.
Cap. IX. Huru mannen må hustrune iord och fasta ägendom, gods eller gård bortskifta, förpanta, eller sälia: och huru the hwars annars giäld af gotse thera giälda skola: så och om hustru må sig i handel inlåta.
§ 1. Ingen man hafwi macht sine hustrus iord och fasta gots
på landet at bortskifta, förpanta, eller sälia, ehwad the barn samman
