7 §. Alla wahror som från landet til salu inkomma, skola til stadzens torg och hamnar föras, och eij annorstädes försäljas. Dristar sig någor wid tullen, eller på gator och gränder några sådana wahror köpa eller sälja; hafwe then som sålde förbrutit sin wahra, och köparen sine penningar, och böte hwarthera fyratijo daler til treskifftes, konungen, staden och angifwaren.
V Capitel. Om främmandes handel.
1 §. Främmande som til inrikes siö- och stapelstäder med wahror och godz ankomma, eller wilja ther köpenskap eller annan förrättning drifwa, ware pligtige wid första ankomst sig hos konungens befallningshafwande, samt borgmästare och råd at angifwa, och theras ärende kundgöra. Försummar thet någor främmande, ehwad han är köpman, handtwärkare eller annat; böte et hundrade daler til treskifftes. Ware ock then wärd eller wärdinna, som en sådan til härbärge antager och eij genast angifwer, förfallen till femtijo daler til treskifftes.
2 §. The som med wahror til någon stapelstad ankomma, skola them ther sälja på sätt som i IV cap. 1 § stadgat är. Hafwa the af någon wahra mindre; sälje then icke utan alt samman.
3 §. Icke må utländsk man sin köpenskap längre drifwa, än thes liggedagar räckia, wid fyratijo daler för hwar dag, konungen, staden och angifwaren til treskifftes. Köpslagar han öfwer åtta dagar; fördubbles böterne, och ware then wahra förbruten, som han sedan köpt eller sålt hafwer. Icke eller skal honom wara tillåtit sina wahror uti thes gästhärberge, eller öpna gatubodar at hafwa eller sälja; utan allenast i skepp och farkost, samt the rum som borgmästare och råd ther til förordna. Eij må han för köpenskap resa ifrån then ena staden til then andra, eller i bergslagarna, wid ethundrade dalers böter första gången; andra gången böte dubbelt, och hafwe förbrutit til tre- skifftes thet som han handlade med.
4 §. Wil någor främmande öfwer thes liggedagar här i riket handla; angifwe sig tå hos borgmästare och råd, som böra förordna huru wida och med hwad wilkor sådant bör effterlåtas.
5 §. Then förning skeppare och båtsmän tillåtit är för sig sielfwa i smått försälja; bör uti theras skepp och farkostar fahl hållas, och eij i bodar upläggias, eller til salu kringbäras, wid förbrott af wahran.
