II. Förslag till Högmålabalk 1713.
Högmålabalk.
Cap. I. Om affall ifrån Gudi och christeliga trone, och förbund med satanom.
§ 1. Kunde någor finnas så förgätin af sino heliga dop och christendoms förbund, at han försakar och afsäger sig ifrån Gudi, som en alsmächtig alla werldenes skapare och herre är; halshugges han tå, och i båle brännes.
§ 2. Ware lag samma om then, som på hwariohanda sätt förbinder sig satanom och hans anhang, til umgänge, tienist och lydno; eller anropar the onda andar, och söker sålunda at läggia möte med them; eller om hielp och råd anliter.
§ 3. Är thenna grofwa missgiärning ingom androm, än Gudi och syndaren, eller them i synden delachtige äro, bekant, och samme syndare henne för Guds ords tienarom bekänner och ångrar, utlofwandes bättring; förfares tå thermed som Kyrkiolagen[1] innehåller: men uppenbarar han samma grofwa afgudiska synd och styggelse androm förr, än han therföre hos domaren angifwes och lagföres; ångrandes äwen, och bediandes, at Guds församling wille för honom til Gud trogna och christeliga förböner giöra; tå må han med lindrigare straff, efter omständigheterna, anses; och ther han lifwet, af konungens nåde, får behålla, stånde uppenbara skrift och kyrkioplicht.[2]
