Cap. XX. Om dråp och oförrätt emot sin husbonda, och förman.
§ 1. Dräper någor tienare med wilia sin husbonda, eller matmoder; miste hand, hufwud, och lösöra, och warde thertil man steglad, och qwinna i båle bränd.
§ 2. Bär någor upsåteligen hugg och slag på sin husbonda, eller matmoder, ändoch ingenthera theraf död liuter; miste lifwet.
§ 3. Skier slag i hastighet på husbonda, eller matmoder; plichte man med nijo gatulop, qwinna med risslitande, eller månads fängelse wid watn och bröd.
§ 4. Upsätter sig någor emot någon thera med hot, eller wanwördnade; plichte med fängelse.
§ 5. För oqwädins ord böte fyradubbelt; och i allom thessom målom giöre then, som med lifsstraff ey belägges, sinom husbonda eller matmoder offenteliga afbön.
§ 6. Hwilken som dräper sin förman, eller then som står i husbondans ställe; stegles man, och qwinna brännes.
§ 7. Eho som slår sin förman, eller then husbondans ställe förträder; böte fyradubbelt.
§ 8. För oqwädins ord plichtes tredubbelt; för hot och wanwyrdande, med fängelse.
§ 9. Swentienare, kneckter och rotebåtsmän, som thera rusthållare och rotebönder, eller thera hustrur, eller barn och legohion på någro sätt missfyrma eller skada till kropp eller ägendom tilfoga; giörin the offenteliga afbön, och plichten med dubbla böter så till straffet som skadans ersättiande: orka the ey botum; plichte tå med kropp, gatulop, fängelse, eller arbete.[1]
Cap. XXI. Om belgmord.
§ 1. Förgiör moder, eller fördrifwer sitt foster; eller någor annar sådana giärning med råde och hielp witterligen befordrar; hafwi förwärkat lifwet.
§ 2. Hafwer någor tilbudit at fördrifwa fostret; böte fyratyo daler, fast än wärkan therpå ey är fölgd. Orkar then ey botum; plichte med fängelse, gatulop, eller risslitande.
- ↑ Kongl. Senatens Rescr. och K. Swea Hofrätts bref 5 Nov. 1712.