nederfalla; eller man tager skada til lifwet i bro, som ofärdig är, och efter warning och befallning ey lagad warder, som sägs i Byggningabalkenom 29 cap. 16 §.[1]
§ 2. Faller någor til döds uti annars mans brunn, som ey är hölgd och inbygd; böte ägaren halfwa mansbot: är han warnader then at hölia, och thet icke giordt; böte fulla mansbot, och stånde i thessom målom uppenbara skrift.
§ 3. Giör man gildror för oskiäligom diurom i skoge, eller annarstads med spiute, stång, grop eller snaro; laglyse tå them wid soknakyrkio, eller i stadenom, om the giöras på stadsens ägor, söndagen förr än han them läggia wil, och hwarest the liggia: giör han thet ey, och någor theraf får död; böte ägaren halfwa mansbot, och stånde kyrkioplicht: äro the lagligen lysta; eller skier thet inom ens tomt och gård, ther annars rätter farwäg ey är; böte ägaren wådabot.
§ 4.[2] Får man skada til lifwet af redskap, som til byggning utgifwes; eller af fartyg, som giästgifware utlega; bötes therföre wådabot: är ägaren therom warnad och tilsagd at laga, och giör thet ey; böte fulla mansbot, som i 1 § förmäles.
Cap. IX. Om barn, eller tienistahion dräpes med wåda.
§ 1. Dräper fader, eller moder barn sitt med wåda: lefwa de bådin, och enthera lagsöker then andra som dråpet giorde: kan tå then brotslige ed giöra, at thet med wåda skiedt är; böte therföre wådabot: men klagar ingenthera af them; wari saklös både för ed och bot: nu kan then brotslige icke giöra eden; anses tå thet som annat dråp. Lefwer enthera, och dråp skier af wåda; wari lag samma til wåda både ed och bot: men är thet af ene grof förseelse skiedt; böte tå fulla mansbot, och gånge med arfwet, som lag säger i Erfdabalkenom.[3]
§ 2. Lägger moder barn sitt hos sig i säng, och thet förqwäfies; stånde hon uppenbara skrift. Lägger amma spädt barn hos sig, och thet således, eller på annat sätt förqwäfies; slite ris, eller plichte med fiorton dagars fängelse wid watn och bröd, och stånde kyrkioplicht.
