åtagen, eller tiufnaden med laga ransakning igenfunnen, och som straxt häreffter förmähles. Giör det någon, och eij fulltygar, stånde den samma rätt, som han enom androm gaf sak före.
§ 4. Eij må någon sielfwilligt annars hus ransaka, uthan warder stuhlit och wåhn eller kundskap är, hwar tiuf eller tiufnaden är kommen, tå skall then ransaka will, af häradzhöfding, fougden, eller borgmästare och råd låf begiära, säija hwad som stuhlit är, så och sine skiähl, niuter han låf, hwilket eij bör tillåtas uthan skähl och orsak till misstanka, som äre, att antingen sporr in till by och hus leeda, kundskap är att den misstänckte om nattetijd uthe warit, och ther tiufnaden skiedde, näst tillförenne sedder, sampt andre flere och skiählige orsaker, eller och att han tillförende med tiufnad beträdd är, få tå med sig länsman och en nembdeman, eller twänne edsworne stadztienare, fare till nampngifne by eller hus, ther skohla the byamän eller husbonda tilltahla, och säija att de af häradzhöfding, befallningzman, eller af borgmästare och råd sände äro, sampt sig wijsa, att de uthan knyte, kappa eller bijråck i hus ingå, men then ransakan begiärte, stånde uthanföre: finna de något i gårdzhusen, ther bonden sielf, eller hustru och barn wårda lås och nyckell till, och eij är glugg eller windhål på, antingen öfwerhölgt, nedergrafwet, eller på hwarjehanda sätt dölgt, ware tå han sielf tiuf eller hustrun eller barnen om the bråtzlige äro, och honom frijgiöra: är det glugg eller windhåhl, och eij tiufnaden dölgd, öfwerhölgd eller nedgrafwen, eller oläst uthhus och lada, tå äger han witzord att befrija sig med sielf sins ede, att han eij weth huru thet är ther inkommit: finnes thet under tienstefolckz eller husgiästens enskyllte lås-och wårdnad, eller och i en af androm dersammastädes indsatt kista: wäri tå sig den det fantz hos, eller den kistan tillhörde för tiufnad om han gitter. Finnes intet ware thå then saak- och skadeslös som ransakades hos, och han som ransakan begärte, fylle skadan, om någon är skedd å hus eller egendom när som ransakades, och giöre jembwähl ed, att han sanfärdeligen stuhlin är, och eij af illwillia ransakning sökte.
§ 5. Ransakar någon sielfwilligt i annans hus eller emot åthwarning, och eij finner, böthe 40 daler s:mt.
§ 6. Sättia sig byamän eller husbonda till motwärn, och eij willia tillåta ransakan, umgiälle som i Edzöresbalcken förmähles.
