Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/115

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
101
FÖRSLAG TILL GIFTERMÅLS- OCH ÄRFDABALK 1690

synes kunna uthan bårgen anförtroos, som och wiss löhn för erfwodi sitt tillägnas böra, och dhen wähl må uthgifwa, som en sådan oreda och beswär förorsakar, hwilket och ett expedient är, att dhen förargelsen och lasten mera afftaga och hindra.


Erffdabalken.

Ad cap. 4.

Par. 3 præfererer sunderkulla barn samkulla barnabarn, giörandes par. 6 dhem med sunderkulla barnebarn jempnärfwa, dher doch cap. 3 par. 9 samkulla barn för sunderkulla barn heele arfwet tillägnar och gamble lagen lijkmätigt ähr, och ehuru par. 8 i samma capitel förmåhr, att om dhen ene kullen dör, dhen andre då dess arfwinge wara böhr, tyckes doch oförgripeligen samkulla barnabarn i anseende af blodzens mehra förbindelse enteligen för sunderkulla barnabarn lijka så præfereras böra, som föräldromen en förmån af samkulla i dylika hendelser finnes förbehållen och tyckes jus repræsentationis således dhem, som deras förfader föruth böra tillägnas[1].


Ad cap. 8.

Uthi parag. 4 ähr wähl rettwiseligen statuerat, att dhen, som ifrån dhen retta evangeliske läran till wihlfarande troo och lära faller, intet arff i Swerige niuta bör, men så skulle oförgripeligen för mången, dhen af hwariehanda ungdombz oförstånd eller inbillat trånghmåhl låtit sig uthrijkes bedraga främmande lära att antaga, dhermedelst och wägen wara igiänstängd, sig att bätra, som der dhen lagen conditionel woro, att om han igiän komme, sin synd ångrade och rettade, han då det honom förlustige eller arffteligen tillfalne åtherfå skulle, så torde mången förlorad och opmuntras sin salighet att åthersökia, och ehuru fuller ded Gudz ordh och störste rettwisan lijkmätigt ähr, att hwar och en, oachtat alt werdzligit, dherom sig förnembligast bekymbra bör, så äro doch i wähl grundade politier alle mögelige wägar yppande och banade dhe förförde att allicera och låcka till bätringh, hållandes man oförgripeligen så före, att tillstår par. 2 och 3 grofwe missdådare wid fredz ehrhållande och åtherkombsten sitt godha och tillfalne arff att igiänfå, så mycket mer må

dhen ansedd wara, som siälenes salighet åthersökier, och ehuru

  1. I marginalen: Denne quæstion gås förbi, efter man icke hafwer taflan.