han eij komma til ägendomen genom bördande, den hans skyldfrände honom til köpz eij unna wille; eller och han wid köpetijden intet wiste utwäg til penninger, til att börda med, dem han sedan wid upboden bekomma torde. Ty hemställes underdånigst, huruwijda ett sådant bijwistande öfwer kiöpet skall præjudicera bördzrätten, anten der wart talat om bördzrätt eller eij, och om simulation der bör skada bördemannen. Eller och om ingen renuntiation skall gälla, utan den, som tydeligen skier emot dhe twenne witnen, hwilka böra hembiuda ägendomen til lösen. Det händer sig, att jordäganden sälljer under ett köp ett sätherij med flera hemman, eller och strögodz, hwilka i åtskilliga härader belägne äre. Bördemannen, som rijk och förmögen wara kan, kommer till tingz och wil börda in en deel af godzet, men en deel wil han intet börda, anten för det eij är så godt, eller ligger honom intet så wäl til handa. Köparen påstår, att han må börda alt, och lägga alt fram, som i köpebrefwet utlåfwat är, eller och att han oklandrat må alt behålla. Eller och woro bördemannen fattig, att han intet kunde lösa godzet tilsammans, utan begärde allenast ett hemman eller twå. Kiöparen swarade honom såsom den förra, att han moste börda alt eller intet, brukandes till raison, att bördemannen succederar til all den rätt, som sälljaren ägt och alt det onus, som köparen sig åtagit. Säljaren woro häruti ense med köparen, att alt eller ingen deel bördas moste, till att undwijka den olägenhet, som han sedan skulle få med köparen, i fall någon deel blefwo honom frånbördat. Ty hemställes underdånigst, att sådane twifwelsmåhl genom någon tydeligh lag motte förklaras, så wäl domaren som parterne til rättelse.
Stichus och Pomponia, twenne fremlingar, sättia sig ned här i landet och winna fast ägendomb. Sedan alla dhe twå söner, Cajus och Sejus, som jorden ärfwa. Cajus döör ogifft och lämbnar effter sig allenast en oächta son. Sejus är och ogifft och barnlöös och säljer sin arfwejord til en främmande. Caji oächta son, som genom köpenskap eller andra slögder har förwärfwat medel, begiärer börda sin farbroders arfwejord framför en willfrämmande. Köparen exciperar emot honom, att han är oächta, och ingen sådan rätt niuta bör. Den oächta säger sig effter denne nya lagen i Ärfdabalcken ansees som en arfwinge, och per consequens böra niuta börden tilgoda, hälst der ingen af ächta säng född bördeman finnes; ty
