Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/142

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
128
UTLÅTANDEN ÖFVER LAGKOMMISSIONENS

§ 4. Fastähn någon uthjord woro mindre ähn öresland, och består allena af een äng eller åkerstycke; skulle icke ägaren ändå wara skylldig till att sielf hägna den, eller om den sammanligger med bysens ägor, hielpa der till effter des proportion och andehl?


18 Cap.

§ 8. Fahrdag i denna orthen för halfna- och stadgebönder hafwer hertill warit om hösten, sedan åhrswexten warit inbergiat och sädeswexten i rijorne tröskat, lembnandes effter sig alt foder, efftersom dhe och giemenligen om hösten inkomma, och då så för sig finna. Påminnes oförgrijpeligen, om det icke der wid med dem ännu finge förblifwa, så wijda det så å begge sijdor åsämbies, då fardagztijden för dem blefwe wid Martinij, och något derom inryckes.

§ 13. Emedan minsta omkosthaden af byggande beståår uthi timber och werke, som kan wara taget af gårdsens ägor, kunnandes dess uthan att tilläggias tegell, kallk, glas, näfwer och bräder, som kan wara annorstädes ifrån kiöpt, sampt embetzmäns och arbetzkarlars löhn: så skulle det wara een swårigheet för den, som mera bygt ähn han om bordt, om han eij för sådane kiöpte och annorstädes ifrån anskaffade materialer och byggnadzsorter skulle af effterkommanden blifwa betahlt, eller sedan han betalat timbret och hwad wärde han taget af gårdsens ägor, få afflyttia dess öfwerloppzhuus.


19 Cap.

§ 1. Stadge landbönder på sätherier, frällse- eller skattegårdar och rusthålldzstammar, som sittia uppå wisse contracter och för accorderade räntor och afgiffter, synes oförgripeligen derwid böra förblifwa, och sådanne eij wara berettigade till jordebooken, som herom förmäles, blifwandes och dheras afradzdag effter contracterne.

§ 6. Effter som uthi Finland äre mycket widlyfftige lagsagur, till 70 à 80 mijhl i lengden, så att skattebonden skulle wara swårt och nästan ogiörligit, till att så långt föra sin skatt, om huusbonden det skulle påstå, serdelles dhe obeqwähme fohrerne, såsom höö och annat sådant; altså woro det nödigt, att ett wist milletahl blefwe uthnembdt, i ahnledning af reglementet och thes förklaring, innom hwilket bonden sin skatt och ränta i denne orthen föra bör.

§ 7. Hwem som kommer att hålla iordransakning och refsteting.