Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/166

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
152
UTLÅTANDEN ÖFVER LAGKOMMISSIONENS

oförgripeligst, huru wijda det bruket må finna bijfall uthi denne lagen eller eij.

§ 6. Låte tå lagligen af hans egendomb sig tillmäta så mycket som thet åhrets afrad. . . . Synes oförgripeligen böra tillsättias: bröstfall, och huuseröta, och alt annat tillhörer etc.

§ 7. Får jordäganden skada, thet är alt i twebotum.

Förstodes detta emot dhe här uthsatte 40 dahler, då wore tweböterne mindre än ordinarie mansboot, synes dy oförgripeligst, för större klarheet skull, nödigt, att böterne uthsattes, eller att detta beropade sig på dess tillhörige capitel.

§ 11. Uthlåfwar äganden huus täckia etc. ehwad huus och hälst är.

Torde aldra oförgripeligast böra tillsättias: uthi staden eller och på landet. Hwar effter dhe disputer, som uthi slijke måhl esomofftast yppas emellan jordägande och arrendatorer på landet, jembwäl må kunna afdömmas.

§ 14. Hwaremot han tompt medh huus bebyggia etc.

Wore nödigt att tillsättia: och förplichtat att gee för sig till sådant nöijachtig caution, som hålla jordäganden dherwijd skadeslöös, lijkmäligt Kongl. Maij:ttz reglemente af den 5 januarij 1684 § 2.

§ 16. Sällier någon bort hemman etc., på landet etc. niute landbo sin städia till godo, för thet åhret, till näste fahrdag etc.

Detta geer anledning att fråga, dher som bonden hade af jordäganden stedzlat hemmanet på sin lijfztijd, och een annan komme, som sedan afkiöpte honom det samma, under frij disposition, om förståndet af denne § wore sådant, att seenare kiöpare hade då macht uphäfwa förre stedzlan, så att kiöpet ginge för hyran. Och om bonden äger då wara förlustig af sin uthgifne stedzla, eller, ifall den skulle återlefwereras, hwem som då wore skyldig att erlägga den samme, den, som den först upbahr, och sedan sålde hemmanet, eller den, som det kiöpt, och intet niutet af stedzlan?


Cap. 19.

§ 1. Och hafwe ingen macht att twinga bonden till penningar, enär han will och förmåhr, pertzedlen efter jordeboken uthgiöra. Synes oförgripeligast kunna tillsättias: så frampt dhe sig eij sielfwa föruth derom förenat, och landbo wore med sådan förord kommen