Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/171

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
157
FÖRSLAG TILL JORDABALK 1695

fördenskull alltidh warit stort betänkande, huruledes ägarne hemmanen emellan dhelas skulle, och har man intet bättre expedient kunnat utsee, änn slå hela räntan (som nu allt ständig är) uti en massa, och der efter sedan ägorne gårdarne emellan, oacktadt förmedling, partera och deela, hwaröfwer fördenskull synes oförgrijpeligen ett wist äfwen i lagen, effterkommandenom till efterrättelse, utsättias böhra, och skulle ordinarie räntan allenast till fundament tagas, så kommo många, särdeles skattehemman, som den ringaste innehafwa, mer än mycket att lijda.

Ad § 7. 1 slutet tillägnas alla omkring siöen boende allmenningzfiske uthi diupaste wattnet, men som man dherest och offta finner dhe bästa fiskielekar i små siöarne, dy synes afgiärda hemman, som omkring siöen boo, härifrån böre uteslutas, dem der icke större rätt tillägnas kan, än lagen dicterar.


Cap. 14.

Ad § 5. Såsom man sällan hörer, att någon mäcktat eller kunnat hålla riddaresyyn, nu och jembwähl, emädan ägotwisterne gemenligen på landchartor aftagas, deraf, samt hålldne härads- och lagmanssyner rågångarne nogsamt sees kunna, alltså tyckes for dhe oförmögnas lijsa samt rättwijsans bättre framgång oförgrijpeligen lindrigt, om ifrån lagmanssyyn lijka som lagmansting under Kongl. Håffrätternes afdömmande, utan widare synande, tillåtes i dylika måhl att wädia och skiähl sine frambringa.

Ad § 8. In fine förmäles, att 2:ne lagmän med 2:ne nembder om skillnad lagmansdömmen emellan dela skola, men om dhe bägge i domben blifwa osams, så synes intet slut kunna blifwa, mindre en utom lähns lagman, med en nämbd allena, slikt kommo att afgiöra.


Ad cap. 18.

§ 8. Derest står: rätta fardagen å landet bör wara torsdagen for midfastosöndag, men som besagde söndag flytter sig, och stundom mycket tijdeligen kommer, så synes wårfrudagen wara lägeligast öfwerallt dertill att utsee.


Ad cap. 19.

Widh rubriquen af detta capitel synes, att uti titulen om misswäxt och fynd införas böhr, emädan capitlets 8 och 9 parag. slikt inbegripa, som ifrån det förrige i berörde capitel något afskillt ähr.