Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/195

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
181
FÖRSLAG TILL JORDABALK 1695

Ehuruwäll om bergzmanshemman och jordh, som af åthskilligh beskaffenheet här i Bergzlagen ähr, intet något i dhenne balck ähr infattadt, doch lijkwäl som aff dhen § 10 sidste cap. finnes wara nembdt om Bergzarticlarne och privilegierna, så lärer twifwelsuthan, hwadh bergzmans egendomb egenteligen angåår, widh samme förre privilegier och resolutioner förblifwa.

Fahlu rådhuus den 10 September 1695.

Johan Gyllenadler.
Jac. Colwin.
And. Barchius.
Nils Dufwa.
Lars Strömbergh.


16. Utlåtande från Gefleborgs län.

I aller underdånigste föllie af Hans Kongl. Maij:tz allernådigste willia och behaag, sampt Herr generalmajorens och gouverneurens högwälborne herr Carl Gustaff Frölicks order af den 29 Augusti åhr 1695 woro undertecknade sammankomne på Sundzwallz rådhuus den 8 October samma åhr att igenomläsa den nya jordabalken, och therwid wåra underdånige påminnelser att giöra som föllier.

Ad caput 1.

Uthi den 2 §, ther som tahlas om åthskillige besittningsrätter, förklaras, att the ingen jordäganderätt hafwa; synes bättre kunna uthföras med dhet ordet sielfägande rätt, nembligen att the ingen sielfägande rätt i jorden hafwa eller gifwa.

I den 3 § står, att i staden är sielfägande jord, frij och egen; hwarest i stället för frij och egen synes böra stå frij och ofrij.


Caput 2.

I den 1 § stadges, att konunger, som effterkommer, haar macht att igenlösa den jord, som förra konunge undan cronan försålt, och dhet för samma wärde hon kiöpter är; härwid kan frågas, om icke nyttige och nödige meliorationer och förbättringar böra wid sådan händelse komma i consideration. Än förordnas, att skattejord under rusthåll intet får dehlas arfwingar emellan, uthan den, som äldst är, må the andra uthlösa. Härwid kan frågas 1. när then äldste är död, om the andra, som lijka beqwäme äro, sedan kunna eller böra recknas