Hoppa till innehållet

Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/223

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
209
FÖRSLAG TILL JORDABALK 1695

om icke för swårt falla skulle för dhen, som sådan pant förskrefwen, fast pausen wedh creditorens dödh eller bortrymmande icke woro förstånden, eller – – – intecknadt; effter som på dhen händelsen vigilencen för dhenna creditoren till ingen nytta ländandes voro, uthan mehra dhe andre creditorerne, som icke vigilerat eller liqviderat hafwa.


10 Cap.

§ 2. Ad verba: sedan frijskillingh ähr gifwen. Frågas, huru stoor dhen böhr wara, och om dhen rättens eenskijlta inkombst ähr.


19 Cap.

§ 4 et 5. Ad verba: Samma lagh ware om tomptöhre i staden. Förfrågas, om icke utnämbnas kan, hwareffter tomptöhren tagas skohla, effter huusetz werdie, eller egarens förmögenheet. Härföruthan och wedh dhetta tillfälle påminnes underdånigst, emädan man icke haar Kongl. Maij :ts stadga angående städernas wahnliga inkombst till siette pänningen af huushyror, om icke wedh dhenna balken samma måhl kunde införas.

Carlshampn den 25 Octob. 1695.

O. W. Schröder.
Elauss Hansson.
Petter Richert.
Lars Noreen.


b) Från Karlskrona.

Underdånige och oförgripelige påminnelser widh dhet af Hans Kongl. Maij:tt till lagens reviderande förordnade commission författadhe och nedhsändhe uthkast öfwer Jordebalcken.

Ad cap. 1 § 3. I staden är sielfägande jord, frij och egen. Hans Kongl. Maij:ttz allernådigste ankomne bref och förordningh af den 11 Augustij näst förweken, angåendhe dhen jordh och uthrymme, hwarmedh städerne uthi rijket af höga öfwerheeten anthen widh första fundationen eller sedermehra blefne begåfwadhe till borgerskapetz understöd och sielfwa städernes upkombst och widh macht hållandhe, effter som fast ingen stad i rijket finnes, som sådan begåfning icke åthniuthit; men sådane förlähningar gifne till publiqve

Gym och förkofringh blefne dher ifrån söndradhe och till privat

Utlåtanden.14