Ad cap. 9 § 3. Alla dhe werderingzmän, som tillförne eij eedswurne ähro, äga sin eedh giöra; här synes oförgrijpeligen kunna tillsättias, att wisse werderingzmän i hwar sochn på landet måtte blifwa ordenteligen tillsatte, hwilka kunna afläggia sina eeder, elliest skulle det falla nämbdemännen alt för beswärligit, som tillijka förwalta dommareembetet, jembwähl bewijsta åthskillige andra anbefalta commissioner, att wara tilstädes på werderingarne.
Ad cap. 11 § 7. Kan han bewijslig förfall hafwa; här effter synes oförgrijpeligen kunna införas: hwilket han till dhen bestämbde tijden bör dommaren kundgiöra.
§ 8. Om någon jord skulle wara lagbuuden, lagstånden och dherpå strax fastebref fölgt, fast tree åhra häfdh eij åkommo, så hemställes Hans Kongl. Maij:tt uthi underdånigheet, om icke dhen, som alla lagha förmåhner hafwer bewakat, måtte dhen obehindrad roligen åthniuta, helst som dess näste fränder dhem borthowarandes eller omyndiges rätt hade bordt widh upbuden bewaka; skulle sådant wara försummat, så kunde så wähl dhen, som jorden ohemult såldt som dhenn, hwilken icke innom rättan tidh lagligen klandrat, sökas, som alt finnes wara enligit med § 2 ejusdem cap., jembwäl cap. 6 § 7 att förmyndare dheras rätt i acht taga böre etc.
Ad cap. 12 § 8. Uthi detta rum förmäles om åthskilliga konungens parker, landz, häradz, sochneallmenningar, bohlbyar, afgiärde och afråade, skattlagde hemman, större och mindre, hwilka alla böra med råå och röör belagde warda. Härwid kommer i betrachtande, att ehuru Hans Kongl. Maij:tts allernådigste willie ähr, att då twistigheeter cronohemman emällan upwäxa, då skall landzhöfdingen anbefala cronobefalningzmannen jempte landtmätaren, att dhe på twisteplatzen een sådan stridigheet skola sig företaga att ransaka, och dher effter dehla hemman emällan effter öhre och öhrtoga, pundh och tunneränta; men dher så kunde hända, att råå och röör woro cronobyar emällan satte, huru wida cronobefallningzmannen och landtmätaren kunna då på twistige wittnen examinera och af dhem dheras wittnes eedh aftaga, hälst som de sielfwa inga eedswurne dommare äro, då synes icke eller landtmätaren slijke bohlstäde skiähl, dher råå och röör funnitz, kunna förändra och i dy måhl byarna effter öre och öhrtuga dela, mädan sedan än dehlningen nu skiedd är, huru wida cronobefallningzmannen och landtmätharen kunna omläggia byarne med
