Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/257

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
243
FÖRSLAG TILL JORDABALK 1695

dertill äro twenne wittnen, som det befästa, serdeles i anseende till eenfaldigdt och fattigdt folck, som hwarken sielfwa kunna skrifwa, eller uthan sin afsaknadt och bekostnadh någon annan dertill kunna förmå.

Ad § 4. Äfwen synes och, att icke personlig handsträckning på landet är så nödhwändig, uthan dhen ju medh een säker skrift ifrån sälliaren, när man om dess handh och underskrift är förwissadt, kan förrättas, efter som det för ortens aflägenheet ofta skulle falla sälliaren för swårt, anten sielf eller genom fullmächtigh wara wedh tinget tillstädes, när fastan uthgafz.


Cap. 12.

§ 2. Eftersom uthi olijka wäder sampt lugn och blåst och så sielfwa ropet, jämbwähl i anseende till åthskilldnadhen af dhen ropande, olijka höres, så synes deraf icke någon wissheet, anten om strecket eller een lijka längdh emällan råmärken kunna sääkerligen inhämptas, uthan sådant bäst, jempte ropet iblandh, genom ett wist allnetahl snöre och een accurat compass kan förfaras, hwilket dhe personer, som dertill egenteligen brukas, böra i acht taga.

§ 3. Herwedh påminnes allenast dhen nödhwändigheeten, att och uthi skogbygden wedh förefallande twister hädan efter, icke mindre än på slättbygden, fembsteena råå måtte oprättas, eftersom uti berg- och skogiga orter ofta anten af wallbarn eller hwariehanda tillfallen een eller annan steen kan wara oprest och kringskolhadh för långe tijdher sedan, som lijkwähl icke warit af begynnelsen, uthan sedan wedh een sådan beskaffenheet för råmärke antaget.


Cap. 13.

§ 2. Rijsslitandet för tingstugudörren, som her een wettwilling och den, som eij till laga ållder kommen är, pålägges, synes wara alt för swårt, och icke emot een sådan gerning proportionerad, efter som och andre grofwa delicta af dhem, som till laga ållder kombne äro, medh ett slijkt rijsslitande pläga afstraffas, och elliest skulle synas een föga åthskillnadh af det straf, som i then 3 § dem pålägges, som är öfwer sine laga åhr kommen, och af okynne sådant begådt, och denne, som är een weetwilling, hwilket lijkwähl i sig sielf medhförer een stoor åthskillnadh; derföre tyckes, att dhenne