15 och 16 § approbantur.
17 §. Bör stå embetsbroder i stället för någon annan.
Onsdagen den 21 januar. 1719.
Företags den hit remitterade Handelsbalken återigen, hwarmed nu med uppläsande af des 2 capit. fortfors: Om stappel och uppstäders handel.
Påmintes wijd den 1 §, at den måste tydeligen utsätjas och exprimeras.
Ankom H:r Commercierådet Tham, då denna § ånyo uplästes; hwarwijd bör tilsätjas, det får stappelstadsborgarne handla med uppstadsborgarne uti Bergslagen.
H:r Commercierådet Tham: Alla uppstäder i riket äro mer skadliga än nyttiga, på den fot de nu äro inrättade; men om uppstäderna så inrättades, at de allenast beflitade sig om manufakturers inrättande, och eij befattade sig med någon handel, wore bättre.
H:r Ass. Carlheim: Kl. Collegium, hwilket redan fått Hans högst sal. M:ts bref härom, men aldrig fått tijd det ärendet at företaga.
H:r vice Präsid. Stiernhök ankom.
H:r Commercierådet Hildebrand sade: quæstio är, om städer äro för landets skuld, eller landet för städernas skull; och som städerna til landets oppkomst böra inrättas, så böra de och efter landets förmån och nytta inrättas.
H:r Commercierådet Tham discuterade om huru skadeliga bergstäder äro, och wijd detta tillfälle taltes om Philipstad.
Thorsdagen den 22 januar. 1719.
Continuerades med Handelsbalkens öfwerseende och blef nu des första capitel, samt det deröfwer den 19 sistl. hållna protocoll uppläsit.
1 §. Blijr orubbad, allenast at de orden utslutas: och hwad olagligen blifwit slutit hafwer intet bestånd; hwilka ord med understrukna rader äro utmärkta, som hölls onödiga, eftersom sådant desutan är en generahl regel i lagen.
2 och 3 § approbantur.
4 §. Såsom ett särskilt capitel i lagen innehåller, huru böterna
