Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/323

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
309
FÖRSLAG TILL HANDELSBALK 1718

wittnen wid någon handels slutande kunna behöfwas. Hans Excell:ce utlät sig: att alt det, som går till högt qvantum, som skepp, hus, gårdar och dylikt, så böra contrahenterne till förekommande af process till ettdera wara förplicktade.

Hr Assessoren von Hökerstedt tyckte det wäl wid hijtsända projectet kunna förblifwa, allenast det ordet men borde utgå at så mycket mer förekomma twifwelsmål, som deraf kunde slutas; ty om men skulle stå, skulle då kunna förebäras, at det, som är af stort wärde och icke blifwit slutet i mäklares eller wittnens närwaro, borde eij heller hafwa bestånd, hwilket och af de öfriga K. Collegii ledamöter blef bijfallit och slutit.

3 §. Denna § synes kunna gå ut såsom onödig, ty det följer icke allenast af sig sjelf, utan ock förtager kiöparen och sälliaren den frijhet och beqwämlighet at med hwarandra handla på credit etc.

4 §. Wid denna § war intet at påminna, allenast böterne, som till 10 daler utsatta finnas, böra förhöjas till dubbelt åtminstone, emedan skadeståndet är gemenligen så swårt at bewijsa. Hans Excell:ce tyckte för des dehl, at böterne borde hwart 1000 daler till ett wisst utsättias och sedan derefter gradatim uträknas.

5 §. Angående witterligit fehl på sälliarens sijda. Böterne böra förhöjas på samma fundament som wid den förra puncten och till et wisst procent uträknas, hwilket Hr Assessoren Hökerstedt sig till minnes noterade och Validera för öfrigt samma raisonementer wid denna § som i det den 21 Januarii innewarande åhr håldna protocoll häröfwer införda äro, så at intet nödigt är giöra någon åtskillnad emellan faltz och flärd, utan böra dessa begge stycken såsom grofwa bedrägerijer med lijka böter beläggias; härwid är och att i ackt taga, at som den 13, 14 och 16 § härmed hafwa nu lijkhet, så komma de och att dragas tillsamman och utsättes det straxt, som i den 16 § förmält finnes.

6 §. Sällies en wahra till 2:ne. Hr Assessoren von Hökerstedt yttrade sig, at denna § wäl kunde stå, allenast det tillsättes, att den behålle wahran, som först köpte till det då betingade priset; samt at till böterne tages samma fundament som med de öfrige böterne kommer att fattas.

7 §. Ingen tränge sig i annars kiöp. Hr Assessoren von Hökerstedt blef wid de raisoner, som han i 1719 åhrs häröfwer holdna