§ 23. Ad finem sättes de orden till: och ware icke man dess bättre.
Cap. 10 § 2. Panteganden bör af pantens innehafware kungöras om upbudet, när det sker, och wore wäl, om honom för 8 dagar kunde lemnas 14 till att skaffa sig penningar, inom hwilka 14 dagar, där panthafwanden icke kunde skaffa penningar och med wärderingen icke åtnöjdes, han sjelf borde draga omsorg om pantens auction.
§ 4. Tillägges desse ord: om beggedera följas åt.
§ 3 et 9. Om nöd tränger panthafwaren läna på den satte pant, synes det wara tillåteligt emot den summa, som panten häftar före, emedan denna casus ofta wid de nedrige instantier emellan allmogen förefaller.
§ 7. Synes böra limiteras så, att bönder få sätta pant af sin boskap utan åtskilnad. Ratio är: att han har frihet till att sälja det, ergo ock att panta, dock att slika förpantade saker icke uti olaga tid uttages till hinder för gårdsbruket.
§ 8. Tillägges: så wida ingen inteckning för första panthafwanden wore skedt, ty det händer ofta på landet, att allmogen pantsätter eller wisar oxar, hästar etc. och behåller det sjelf att bruka, hwarpå panthafwanden intecknar sin fordran och pant ; skulle nu en annan sedermera läna derpå och taga panten till sig och den förra derigenom lida, förfölle icke allenast säkerheten uti lån, utan jemwäl förtroendet eller fides, hwaraf det menneskeliga umgänget har sitt wälstånd och styrka.
§ 10. Bör in hoc casu betala panten till ägandens fulla nöje och uprätta honom all kostnad utan widare böter, emedan mången dertill kan wara trängd och twungen.
11 cap. 7 och 8 §§. Mycket nyttigt och nödigt wore det att kunna uti denna lagen utfinna något medel, hwarmedelst magistraterne uti städerne kunde förpligtas att bringa sterbhusen till slut och rigtighet, som dess wärre nu icke sker, utan månge familjer och på slutet städerne af slikt magistratens wårdslösa förfarande måste fördärfwas och undergå. Bland annat föreslås ock detta, att sterbhusen inom tre månader, så godt som ske kan och i anseende till boets närwarande tillstånd tempore mortis sig göra låter, skola wara inventerade, då arfwingarne eller de omyndigas förmyndare och frånwarandes närmaste arfwingar cum beneficio inventarii lemnas
