Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/332

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
318
UTLÅTANDEN ÖFVER LAGKOMMISSIONENS

§ 14. Ad finem kunde dessa ord tilläggas: och den behålle tjenstehjon, som först och i rättan tid stadde.

§ 16. Executoren synes icke kunna straffa treska och motwilliga tjenstehjon, emedan derunder mycket missbruk och oförrätt skulle förelöpa, när de utan föregående laga ransakning och wittnens förhör, antingen efter sitt behag eller uppå husbondens kanske ohemula klagan, torde skrida till en swår och neslig execution.

Cap. 16 § 1. Bolag kan och utan skriftligt instrument emellan allmogen å landet och handtwerkare i städerna läggas och fördenskull nödigt, om här infördes, att det då med witnen ske borde.


3. Svea hofrätts utlåtande.

Kongl. Swea Hofrätts påminnelser wid det af Kongl. Lagcommissionen författade utkast till Handelsbalker.


Cap. 1. Om kiöp och skifte.

Wid 1 cap. öfwerskrift. Såsom uthi hela detta capitlet eij talas om skifte, så torde detsamma beqwämligare kunna rubriceras: Om köp i gemen.

§ 2. Och till de orden men är thet af stort wärde synes till undwikande af alt twifwelsmåhl en wiss summa böra uthsättias, och 2:do, at all handel om fast egendomb, af ringare eller större wärde, bör altid skie skrifteligen samt med witnen.

Eljest finna en dehl uthaf Kongl. Rättens ledamöter denna § 2 wara tydelig och klar, men en dehl åter, at genom de orden: är thet af stort wärde, tå uprättes afhandlingen skrifteligen etc. handel, som bör wara frij och obehindrad, därigenom blifwa twungen, om afhandlingen skall skrifteligen uprättas, eller wid den samme eedswurne mäklare brukas, hälst som å de fläste orterne inga mäklare finnes, dessuthan stundom, wid en ansenlig handels afslutande, eij något drögzmåhl tåles, hwilket doch på det sättet skulle förordsakas, och näppeligen det synes kunna practiceras, at handel af större wärde antingen borde skie skrifteligen eller genom mäklare.

Till § 3. Wid slutet af denne §, samt efter orden: then utfäste betahlningen torde följande mening wara nödig, at den blifwer