Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/344

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
330
UTLÅTANDEN ÖFVER LAGKOMMISSIONENS

ett depositum, icke heller domaren belastas med det beswär at taga godset i förwahr; fördenskul synes bättre wara, om denna sidsta meningen uthi § ändrades, och således inrättades: äre the stridige om arfwet, och innehafwaren intet kan förbindas, emot dess wilja at behålla hos sig det nedsatte godset, till dess twisten slutas, stånde hos erfwingarne at förenas, på hwad ort godset skal nedsättias.


Cap. 15. Om lega och hyra.

§ 4. Och orden: utleger någor ondt för godt; denna mening kunde således inrättas: utleger någor witterligen ondt för godt, som icke kan synas.

§ 6. Synes något kunna tilläggas, och den samma således inrättas: Bortleger man annors gods, utan ägarens wetskap och wilja, hafwe förbrutit legan til ägaren, och ersätte skadan, samt böte som den, hwilken föryttrar annors lånte godz eller pant, så wida icke domaren pröfwar någon tiufnad eller råhn derwid wara begången, då efter lag och måhlets beskaffenhet det bör ansees.

§ 9. Och orden: til dess han full arfwodis löhn niuter; här kunde meningen således inrättas: til dess han den betingade och skäliga arfwodis löhn til fullo åthniutit; efter som det ofta händer, at mången handtwärckare och annan oskiälig arbetslöhn påstår.

§ 10. De uthi denne § uthsatte 6 daler silfwermynts böter tyckes wara för ringa emot en sådan gärning, och at här kunde determineras lika böter, som äro utsatte cap. 13 § 4 för den, som annars låhn pantsätter eller föryttrar, nem:n 40 daler s:rmt.

§ 12. Såsom i denna § förmäles om legohions städiande, och uthi den 13 nästföljande talas om legostämman generaliter; altså tyckes, at den 13 § kunde gå föruth, och således blifwe den 12 § i ordningen, och den 12 derefter följa, och blifwa den 13:de. Eljest wid den 13:de §, hwilken i anseende till det .nu andragit är, först nämnes, samt orden: wari tå påska andra legostämma synes wara säkrare, at i ställe för påska sättes den sidsta Martii, efter såsom påsk icke altid på samma tid om åhret infaller, utan ibland bittigare och ibland åter senare.

§ 12. Wid de orden: sedan thet först upwist afskiedspass och witnesbörd om thess ährliga förhållande, tyckes denna mening kunna så inrättas: när först wist beskied är förskaffat