Cap. II.
Ad § 2. Desse ordens löfierij, läsa i syne etc. egenteliga betydelse tyckes böra expliceras och uthtydas, emedan de elliest af alla eij kunna förstås, jämwäll och, att det ordet spådom eij må förtydas till chiromantien, och det ordet signerij till de korss, som juhltijden måhlas antingen på dörarne och annorstädes, eller och sättias ofwan grinderne uppå landzwägen, hwilket allmogen plägar giöra i goder meening och uthan någon wijdskeppelse.
Cap. III.
Ad § 2. Såsom åthskillige af de måhl, som i denne balck införes, äre omförmälte uti Kyrckielagen, och wist straff till hwart måhl determinerat, ty will Kongl. Rätten på detta stället först hafwa generaliter påmint, och uti Kongl. Lagcommissionens wijdare öfwerläggiande heemstält, om icke alt sådant, som finnes wara infördt i Kyrkiolagen, må blifwa derwijdh, uthan någon ändring, hwad sielfwa orden sampt straffet wijdkommer. Elliest, och hwad i denne § wijd slutet förmäles om dem, som införa några kiätterske skriffter, så synes därwijd wara någon limitation af nöden, emedan intet annars wara kan, än att ju någon reesande persson tager medh sigh heem i fäderneslandet någon theologisk book, som handlar om controversier, och är af een kättersk author skrifwen, hwilket i sig sielft eij är lasteligit eller straffwärdigt, uthan fast mehra nödigt, i synnerheet wijd academierne, där man måste lära förfächta den rätta religionen, och de kiätteskes lärdom med skiähl wederläggia; men om een sådan, som införer kiätterske skriffter, haar därmed ett ondt upsåth att willia förleeda någon till een falsk lära, och det honom öfwerbewijses, då först kommer han med straff att ansees; i lijka måtto och så bookförarne och andra, som med böckers försälliande umgå. Det ordet lastfulle förmenar Kongl. Rätten böra något mehra uthtydas, i anledning af stadgan om pasqviller de a:o 1665, och att därwijdh in specie må nämbnas pasqviller på konungar och stater.
Ad § 4. Det synes wara betänckeligit att förmeena een studerande person wijd något wijte, att idka sine hwariehanda studier jämwäll hoos de kiätterske lärare, sedan han först uti sin rätta religion
