Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/406

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
392
UTLÅTANDEN ÖFVER LAGKOMMISSIONENS

trählarbete, altså hemstelles underdånigst, hwarest sådana skola arbeta, eller och om icke annat straff i det stellet kunde uthsees; jembwähl woro nödigt att uthsettia, på hwars bekostnad sådana skola fengzlas och underhållas, effter som måhlsäganden offta ähr oförmögen och tiufnaden således skulle blifwa ostraffat; eliest och synes gatulopen icke swara emot bråtet.

4 §. Såsom offta hender, att den, som stulit, sielfwilligt ångrar sig, och bär måhlsäganden sitt igen, afbediandes sitt bråt, hwarpå måhlsägaren blifwer bewekt att efftergifwa sin målsägandedehl och rätt; altså synes nödigt, att en åthskilnad giöres emellan en sådan målsägande och dem, som dolo malo och för sin egen winning skull medh tiufwen tijger och dölier, ty der måhlsäganden skulle saakfellas, för det han wille sin måhlsäganderätt efftergifwa, så skulle derigenom en tiuf, som elliest kunde genom samwetz eggande hafwa upsåt att bettra sig, för fruchtan af straf, som måhlsäganden woro twungen öfwer honom sökia, intet understå sig afbedia sitt fehl, och altså synes billigt, att des straf, som sig således ångrar, borde lindrigare ansees, till att beweka flera till bekiennelse och bettring.


2 Cap.

1 §. Såsom mången råder till tiufnad och weth, att den andre stulit, ändoch han intet nutit med honom af det, som stulit ähr, kunnandes man således icke hafwa något fundament till des fellande af summan, effter han intet deraf nutit, altså synes nödigt uthsettia, huru en sådan rådare och den, som tijger med tiufwen, bör straffas, antingen i proportion af den summan, som åhr stulen, eller ock med något annat wist straf beläggias.

3 §. Om öfwermagi begår snatteri eller stiähl tredie resan och werdet icke stijger till 8 dahler s:mt, hemstelles underdånigst, hwad straf wed den hendelsen honom skall öfwergåå.

6 §. Gifwer anledning till skiljachtige uthtydningar och altså woro nödigt, att den medh liusare mening uthsettes och förklaras.


3 Cap.

1 §. För detta hafwer domstolarne hafft till fundament, enär någon af ridderskapet och adelens tienare blifwit för otrogheet af sine herrar och huusbönder anklagade, Kongl. Maij:tz allernådigste tryckte