Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/443

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
429
FÖRSLAG TILL MISSGERNINGSBALK 1696

Ad § 2 påminnes, om den, som af hungers nödh stiähl brödh eller andra ätande wahror, till z, 3 eller 4 dahler sm:ts wärde, skall lijka som een annan tiuf plichta, eller om det icke kan i dommarens arbitrio lembnas straffet emoth een sådan effter sakernes omständigheeter att mitigera och lindra.

§ 3. Förmähles, att den, som andre gången stiähl mindre än 60 och öfwer 50 dahler sm:t, skall löpa 9 gånger gatulop; härwidh synes af nöden, att det klarligen exprimeras, genom huru många mann een sådan böhr löpa, sampt om gatulåpen skola räcknas fram och tillbakas, eller allenast hwart genomlöpande.

Ad § 6. Hemställes Kongl. Maij:tt i diupaste underdånigheet, om icke den, som fångar någon i landet berychtat tiuf eller annan grof missgiärningsman, som ingen ägendom hafwer, uthan sig af sin lättfärdigheet medh röfwande eller stiählande uppehållit, må af publiqve medell, såsom antingen af konungz eller häradzdehlen af saaköhren, niuta för sin möda och beswär någon recompens till någre dahler sölfwermynt, äfwensom det medh dem af ålder här i landet och widh guarnizonen practicabelt warit, som någon förrymbd soldath kunnat fånga, hwilka till wädergiällning bekommit för hwar persohn 2 dahler s:mt, på det allmogen derigenom kunde animeras att giöra sin flijt slijke missgiärningzmän, som sig i skogar och widh grentzen uppehålla, att fasttaga och i allmähnt fängelse införa, efftersom dhe på annat sätt här neppeligen kunna gripas; hälst allmogen sig mycket befahrar någon missgiärningzman att fånga och fasttaga, af fruchtan, att enär een sådan åther effter uthståndet straff lööskommer, han antingen dess huus antända eller dess ägendom bortstiähla må; emedan slijke afstraffade missgiärningzmän sig mäst på gräntzen uppehålla och sedan större skällmstycken än tillförende bedrifwa.

Ad § 7. Förfrågas, huru wijda måhlsäganden, som kan tiufwen på färska giärning fånga och sielfwa tiufnaden igenbekommer, må hafwa tillståndh sig medh honom att förlijkas och honom bårtsläppa, uthan att gifwa dett rätten eller befallningzman tillkiänna, att samma tiuf må jämbwähl för konungz och häradz eller stadzens dehl plichta.

Ad cap. 2 § 1. Frågas i underdånighet, om den, som råder, stiähl och gömmer och der till på een gångh öfwertygas, skolla alle såsom interesenter och dhe der tillsammans stulit till saaken dömmas, och föruthan tiufnadens restitution, proportionaliter plichta; eller om