att i denna ballken warder infördt, huru det skall procederas, när 1:o tiufwen intet tillstår allt, som bewijses för egaren wara bortkommet, och 2:o när eganden föregifwer, men intet gitter fulltyga sig mera hafwa mist än delinqventen bekiänner.
Dessutan, såssom stöld och dylika missgiärningar offta föröfwas på sön- och helgedagar, torde behöfwas någon effterrättelse, om icke straffet i sådant fall skall skiärpas, hällst som mindre förgripelser än ofwanberörde ansees för sabbatzbrott, och derföre särskilldt affstraffas.
Lars Welt.
30. Utlåtande från Stockholms Rådhusrätt.
Underdånige och oförgriplige påminnelser wid den dehlen af Missgiärningsbalken, som handlar om tiufwerij.
Ad cap. 7 § 3.
Til at så mycket mera betaga dem, som sällia eller kiöpa, tilfälle att giöra skada med falsk wicht, synes oförgripligen icke wara otiänligit, om iemwäl ett straff utnemnes för den kiöpman, uti hwars bod eller huus någon falsk wicht kunde finnas, ändock han icke just wore tilwunnen, att han den samma brukat.
Ad cap. 8 § 1.
Wid denne materien angående hittegods och hittelöön synes oförgripligen kunna påminnas:
1. Om ägaren må sitt, som tappat war, utan lösen återtaga, fast det wore en eller 2 gånger lyst, efftersom lysningen bör skie på 3:ne allmänne kyrkio- tings- eller rådstugudagar, så att hittaren då först skulle blifwa berättigad til sin andel, när alle 3:ne lysningar wore förrättade, eller om ägaren genast, så snart förste lysningen wore förrättad, skall wara förbunden att utgifwa en treding til then, som hitte.
2. Om med det ordet allmenne kyrckiodagar 3 söndager äro förstående, eller om iemwäl andre heligdagar dertil kunna räknas, efftersom ägaren skulle tyckes hafwa någon förmån deraf, om lysningen icke kunde säijas wara fulkomligen passerad, förän 3:ne
