emot furta manifesta, som ock till straffet lindrigare, nembl. poena dupli; 2:o är hans förgrijpelse inthet attrectatio rei mere alienæ, uthan domesticæ; 3:o verserar huusbondens egen culpa härunder, lata, levis eller levissima, i dhet han låter tienstehionet bese sina säkraste giömor och skattar, låter sina skattull, skååp och kistor olästa, lägger nycklarna oachtsampt ifrån sigh, och endtelig att han inthet giör någon åthskillnadt på personerna, om dhe tient länge och gifwit honom prof al sin trooheet, eller om dhe äre nys antagna, så att han om dhem inthet är försäkrat och mehra slijkt, hwarföre drängen eller pijgan 4:o intet upsåteligh sigh förgrijper, uthan såsom af een casu fortuito, och förledd af huusbondens oachtsamheet; 5:o om han är af husbonden castigerat; 6:o om han af sin huusbondes exempel är förledd, som skeer då, när drängen seer, att huusbonden är orichtig och brukar falskheet i sina räkningar, handel och handteringar, tänckiandes wid sådant tillfälle syndelöst kunna rickta sigh af den orätta mamon. Och uti sådan consideration håller iag oförgrijpelig före, att een hemtiuff ingalunda bör straffas poena ordinaria, uthan om tyfnaden är ringa af 2, 3 eller 4 dalers wärde, att huusbonde må honom dherföre skiähligen näffssa. Om tyfnaden stijger till 60 dalers wärde, heller högre, att han arbitrio judicis må plichta, men inthet poena ordinaria, annorledes än om huusbonden har anwänt dhen flijt och försichtigheet att förwara sigh och sin egendomb, som een flijtig och rättsinnig husbonde giöra borde.
Cap. 4 § 1. Stiähl någon uthe på marcken å åker och engh, säd eller höö, skurin eller oskurin etc. För sådan tyfnad, och dhen, som upräknas wijdare i samma §, att tyfwen skall mista lijfwet, håller iagh oförgrijpeligh alt för hårdt, och dhet på dhe
skiähl, som upräknas ad memoriale N :o 5[1] och fördenskull billigt,
- ↑ Af detta betänkande finnes i behåll endast följande fragment: – – – ut per singulos ictus se mori sentiat. Hwartil kommer 4:o att een menniskia är dhet aldra ädlaste ibland alla creatur, skapat effter Gudz beläte, till odödeligheeten och med Christi blood åtherlöst, att således emillan een menniskias lijf och förgiengeliga rijkedomar ingen proportion är, eller blifwer. Hwarföre år wähl wärdt, att när lagen om tyfwars afstraffande nu skall stadgas, att straffet med sielfwa missgiärningen således må blifwa proportionerat, att man dherwid har dhet fembdte budordet för ögon: Du skall icke dräpa. Hwilket förmodelig hända torde, om man uthaf dhe många och emot sig strijdande menniskiostadgar och lagar, som iag nu har upräknat, tager ett medium till bemälte straff, således att föruthan dhet stuhlna godzet een tyff effter dhen Mosaiska och the Atheniensers lagar poena dupli betahlar dhet stuhlna godzet med dess dubbla wärde, icke med lijfwet, uthan med penningar, eller och – om dhe eller dhess wärde inthet finnas – med trähldom, så att tyfwen i bojor och band må trähla för sijna böter, så länge han dhen yttersta skiärfwen har betahlt. Effter såsom ock wid dhetta tillfället iag alzinthet twijflar, att posteriteten ibland många andra härliga och nyttiga tingh, som i Eders Kongl. Maij:tz regementztijd äre brachte på banen, och så lährer tillägna Eders K. M:tt dhess wählförtienta låf och beröm i dhenna måttan; att i dhet stället man för dhetta här och dher i landet har sedt ynckelige spectacel på dhe i galgarna uphängde menniskiekroppar, att Eders Kongl. Maij:tt i dhen staden hafwer nu een god tijd bårtåht låtit föra dhem i slafwerij till Marstrand, som sigh med tyfwerij försedt hafwa. Skulle och sådanna här effter blifwa brukade på galäijor, som på åthskillige orter gå emellan städerne här i landet, heller och älliest blifwa till dhem, som dehras arbete behöfwa, bårtsållde till trälar, torde och sådant wisserligh hafwa sin nytta med sig. – Anbelangande medium att proportionera dhe missgiärningar, som härflyta af okyskheet och een oordentelig bränna, som är om dubbelt och enckelt hoor och löndskeläger etc. hafwer iag på sitt behöriga rum nembl. ad titulum om hoor och skiörlefnad, gifwit wijd handen hwad om dhem iagh underdånigst hafwer att påminna, hwar på iag mig ock nu refererar.
