af den 4 julij 1695, beståendes samma twistigheter först deruthinnan. nembligen om en swarande part, hwilken effter skedd wederbörlig notification eij haar infunnit sigh i Kongl. rätten præcise den dagen., då första terminus comparitionis war infallen, och sin wederpartz libel samma dagh emottagit, haar derigenom giordt sigh förlustig den rättigheet att få wijdare något excipiendo tahla och sin sak förswara, så att widh den händelsen, uppå kärandens beswär allena, såsom sielfwe orden i berörde § synes förmå och innehålla, saken skall afdömmas, effter dhe skiähl, som af honom widh handen gifne eller och, om Eders Kongl. Maij:ttz nådige willia och meening i det måhlet är, att swaranden eij bör blijfwa sitt beneficium excipiendi förlustig, medh mindre han heela dhe åtta dagarne ifrån första comparitions dato, innom hwilken han att excipera plichtig är, förfallelös har försuttit och försummat, hwilken meening synes kunna tagas af det ordet swara, som på detta stället i bemälte § är infördt, emedan swaret eller exceptionen eij ingifwes uti Kongl. rätten på den första comparitionsdagen, uthan åtta dagar dereffter; i fall nu detta senare är den rätta meningen och förståndet af mehr berörde §, så kommer åter den 20 § deremoth att jembföras, hwarutinnan warder statuerat, att om den, hwilken medh sin inlaga böhr inkomma widh anslaget på hoffrättzdören (såsom i denna casu skeer medh swarandens exception, åtta dagar effter första comparitions datum) försummar upropet, blijfwer han derigenom icke förlustig sin tahlan, som den 17 § synes indigitera, uthan slipper medh böter effter saksens beskaffenheet, såsom denne 20 § sådant i bookstafwen innehåller.
Den andra twistigheten, desse agerande parter emellan, består deruthinnan, om den, som hafwer lagligen appellerat under Kungl. hoffrätten, och sådant sin wederpart innom comparitionsterminen behörigen icke kundgiordt, bör wara sin kiärande rättigheet derigenom förlustig eller icke, emedan uti den tillförende allegerade 17 § faller stadgas, att den, som wädiar, skall sådant sin wederpart kundgiöra, hwilket och bör wara i stället för dhe härtills brukade skrifftelige stämbningar, men derhoos statueras intet, hwadh hans straff wara skall, som sådan kundgiörelse eller notification till sin wederpart icke giör, eij heller är där något förordnat om tijden, när eller huru långt före comparitionsterminen samma notification, der han må wara laglig, skee och förrättas skall; fördenskull och emedan alt detta
