är inkommen, eller om icke i annor händelse den anklagade må på sådant utheblifwande i criminele måhl sättias i häckte till nästa ting, ty wittnen edeligen att afhöra uti swarandens frånwaro, synes mwara betänkeligit, så wijda emot dem framdeles kunde yppas jäf, då icke allenast en sådan ed wore olaglig, uthan och äfwentyrlig för siälewåden; om och icke äfwen för tydeligheten skull wore nödigt att införa, att då lagmannen, som allestädes icke kan wara så när wid hand som häradshöfdingen, hade macht, gifwa cronofougden eller länsmannen tillstånd att stämma de anklagade eller parterna, och att sådan skedd stämbning wore så krafftig, som det lagman sielf giordt hade.
Punct. 2.
Emädan i anledning af kyrckiolagen alle lagsökiande och parterne böra wara tillstädes wid tingzprädikan, så synes och oförgripeligen wara nödigt, att blifwa infördt, hwad straff den må beläggias med, som sådan gudztienst uthan laga förfall försummar; synes nödigt, att klaganden borde böta, då swaranden påminner om hans frånwaro första dagen. Item, om icke opropsböterna kunde blifwa om intet, då den sakfälte winner hufwudsaken.
Punct. 4.
Om icke borde införes, att 2 daler s:mtz böter dem må påläggias, som uti häradsrätten med skiählens innehållande eller opskiutande listigt omgå, då de änteligen komma att agera skriffteligen: item, de det giöra wid lagmansrätten, beläggias med 5 daler s:mtz böther.
Punct. 9.
Om och icke borde wara uthsatt, att då en pålagd part eij kan eller gitter præstera juramentum calumniæ, han då må hafwa tappat och förlorat saken.
Punct. 10.
Hemställes uti underdånighet, om icke straffet: sätt och quantum, så för principalen som procuratoren, borde exprimeras och uthsättias, då de finnes fehlachtige wid actionernes uthförande.
Punct. 22.
om och icke enom borde wara tillåteligit att bruka uti skrifwande och talande för rätta sådane lasteliga ord, som kunna
