de bråttzlige med swårare straff borde beläggias än hwad som privatim sker, och till af kårta processen och undfly widlöfftighet dommaren tillåtas straxt att dömma öfwer de injurier, som under actionen förelöpa.
6.
Succumbenten må angifwa sig innan en månadz förlopp ifrån rådstugurätten, och ifrån häradzrätten wid nästa ting uti samma fin. och hufwudsaken åtherwinna, om han kan, eller sin tahlan förlustig wara, hwaraf föllier, att hwar dommare kan wara sin egen öfwerdommare in eadem causa, på hwilket sätt contumaciædommar gi aldeles öfwer ända och inferior index har wåld restituera en förlora: sak in integrum, hwaraf månge oreder sker uti fatalierne och pro cessen dess uthan widlöfftig och långwarig giöres, ehuruwäl konungen allena äger off- och skråcksaker bryta.
7.
Synes oförgripeligen nödigt wara wid häradzrätten måtte förfaras wid upropen för parterne lijka som wid lagmansrätten skier, hälst wijtet, som allenast är 1 dahler s:mt, af en dehl illwillige ringa æstimeras, men der som upropet för den utheblifwande flere resor skedde, torde rättegångerne derigenom mycket för-minskas, hälst en dehl giöra sig dessuthan det hoppet att kunna åtherwinna saken wid nästa ting, och således sin wederpart på onödig omkåstning bringa enär de weta, att wederparten är fattig, som eij förmå ställa borgen för det, som dömbdt är, hwilket de alt med 1 dahlers böther försona, och således tijden fåfängt uthdraga och processen widlöfftig giöra.
8.
Undandraga sig en dehl parter att framkomma till munteligt förhör, altså till justitiens befrämjande woro nödigt, att de tergiverserande parter borde med böter beläggias, lijka som wid rådstugu- och ciämnersrätten practicabelt är, så att den andra parten må blifwa hörd, antingen han kommer eller eij, på lijka sätt som det sker, enär parten uthan dommarens tillstånd ifrån häradztinget reser.
9.
Emedan uti lagmans- och rådstugurätterne tillåtes anten på parternes anhållande eller rättens godtfinnande påläggia wederbörande
