Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/624

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
610
URKUNDER TILL

försummelse med upsatzers ingifwande wid formele skrifftwäxlingar och actioner behörigen observeras.


1. Böterne beträffande, som denne § och dess uthom i förordningen för rättens ensak blifwit förklarade, synes nödigt, att de lindras och proportioneras effter instantierne, emedan menige man och allmogen, när de wid underrätterne i anledning af bemälte förordning sakfellas, för dess torftighet mycket sällan desse böter erläggia kunna, med mindre de skulle blifwa derföre corporaliter afstraffade.

2:o Dessuthom belangande reconvention, som den inför rätta förolempade lemnas emot dess wederpart att uthföra, hemställes underdånigst, om icke i slijke måhl straxt och uthan wijdare stembningz afwachtande, sedan hufwudsaken blifwit afgiord, må kunna slutas och sententieras, på det alle undanflychter och uthdrecht af tijden slijke obetänchte betagas och afskiäras måtte, hwar till och Kongl. Maij:ttz placat af den 14 Aprilis 1687 ändoch i högre måhl gifwer anledning.

3:o I lijka måtto underkastes Kongl. Maij:ttz allernådigste wälbehag, om icke det jembwäl må kunna tillåtas en dommare, enär han förolempas eller injurieras, uthan att dess heder och ähra blifvit angripen, deröfwer, som ofwanbemält är, på ferska gärning sielf determinera.

4:o Jempte detta woro sedan högst önskeligit, att dommaren till rättelse förordnas måtte, hwad satisfaction häruthinnan och för den læderade lembnas må, effter som det 20 och 43 capit. Tingmb. sampt 31 Rådstugub. igenom Kongl:a förordningar, præjudicater och den wanlige praxi den endast till straff är lembnat, som någon till ähran angriper, så att fördenskull i mindre måhl dommaren för tijden ingen rättelse hafwer, hwareffter the sakfällas böra.


Synes nödigt och till närmare uplysning för de enfaldiga, att en separation giöres af de måhl, hwaruthinnan förlijkning må tillåtas eller icke.


Ändoch underrätterne i anledning af denne § med all flijt sökt afböija och förekomma, hwad till upskof och onödige interlocutoriers fällande tienar, så gifwa lijkwäl förnembligast desse quæstioner en