håller åter före, at det kan wäll blifwa ståendes som commissionen uppsatt, allenast tillagt blifwer, at halffaderbroder intet får meer än een deel, när heel faderbroder tager twå, effter det principium, som uti nest föregående capitel och des 5 § tagit är, angående deelningen emillan samsyskon och halfsyskon, emedan häruthinnan synes wara samma beskiedh.
Ad 5 §. Effter som intet gierna händer, at någon af dhe pehrsoner och heldst dhe sidsta, som här upräcknas, kan öfwerlefwa den döda, så påminnes, om icke wijd ändan af 1:en kan tilläggias desse ordh: om dhe till äre.
Ad 6 §. Giörs den oförgrijpelige påminnelsen, om icke denne § kunde sättias på detta sättet: äro eij the till, då är samkulla barnebarn, och äre eij the till, då är sunderkulla barnebarn.
Ad 7 §. Gifwes i underdånigheet wijd handen, om icke här borde tillsättias denne mening: dock at syslingar eij taga mehra än halfft emoot bryllungar.
Ad 11 §. §. I stället för det at här införes, at när een äger alle tree af de här uppräcknade förmånner, skall densamma hafwa åtta låtter emoot den andras ena lått, tyckies böra sättias, at han emoot den ena lotten skall allenast få sex låtter, effter som 3 gånger 2 eij blifwer mehr än sex.
Cap. 6. Om det barns arfwerätt, som födes dödt eller effter och förr 40 weckor, etc.
Ad 1:m §. Aldenstund dhe orden: faller något annat arf, medan barnet ännu i moderlijffwet är etc. synas wara således til förståendes, at oansedt samma barn intet blifwer lefwandes födt, men kan lijkwähl bewijsas, at det i moderlifwet lefwadt den tijden arfwet föll, så skall det hafwa rätt till samma arf, och modren sedan effter barnet komma det at åthniuta, så kan Kongl. Rätten eij opåmint låta, at uti det fallet skrijdes ifrån förra lagen, som fordrar, at barnet skall wara lefwandes födt.
Ad 1:m § 2. Påminnes allenast, at i wår lags 5 cap. Gifftb. L.L.. och 4 cap. ejusdem tit. Stl. är intet den distinction giord, angående dem, som warit tillstädes, när barnet föddes, om dhe warit af hennes slächt, eller intet.
