Hoppa till innehållet

Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/84

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
70
UTLÅTANDEN ÖFVER LAGKOMMISSIONENS

såssom sällan skeer, att hustrun för ächtenskapet någon jordh förwärfwar, så skulle een sådan förordningh, hustrun och hennes arfwingar till een märkeligh fördeehl, men mannen och dess arftagande till afsaknadh och skada lända, dragandes så mycket större betenkiande att häruthinnan hustruns framför mansens willkor förbättra, som dessuthom i dee måhl, ther gällden aff mansens embetes förseelser, eller annor dess brutt och förgiörellse härröra, heela hustruns andehl i boet ifrån sådan gäldh är eximerad och frijkalladh, i föllje af Kl. M:ts resolution de A:o 1682 och åthskillige præjudicatis; 3. giör Sweriges landz lagh een stoor åthskillnadh emellan löösören och det fasta, sampt hafwer dher ett besynnerligit uthseende, att dhen faste egendommen wijdh familien till dess styrkio och heeder må bijbehållas, hwilket och är ändamåhlet af 1644 åhrs stadga om morgongåfwor; 4. landzlagen talar och icke om någon annor jordz deehlachtigheet mannen och hustrun emellan, än then som dhee kiöpa samman, medan dhee i hionelag äro, cap. 29 Jordb. L.L..; 5. allmänningz jordh blifwer fuller uthi lagen kalladh löösöre, men dhet skeer i anseende der till, att then, som dher bygdt, allenast usum fructum, men icke någon full äganderätt dher af hafwer; för desse och flere skiähl är dhenne Kongl. Rätten medh Kongl. Commissionens project eenigh, att gifftorätten sigh icke sträcker till then jordh, som för inträde i ächtenskapet af eenthera makan afladh är, hwar om dhenna Kongl. Rätten uthaf Kongl. Commissionens speciale begäran föranlåten worden sine tankar att yttra.


Cap. 10.

Till att göra meningen så mycket klarare, att dhen trijdie dheelen, som här omröres, icke böör tagas af boo oskipto, uthan af bondens lått, sedan emellan fader eller moder och barnen skipt är, kunde här brukas desse ordh: een trijdiedeehl uthaf sin afskijlda andeehl.


Cap. 11.

I förstone talas här uthan åtskillnadh, att dhen sigh förseande makan förbryter halfparten af dhen deehl, som dhen eller dess arfwingar effter lagh uthur boet hafwa borde; sädan att hustrun, när hon bryter, hafwer der jempte förwärkat sin morgongåfwa och annor rätt, som hon war gifft till; hwilket synes wara både mörkt och