7 Capitlet.
1, 2 och 3 §§ biföllos.
Wid slutet af 4 § biföllo ständerne i anledning af Borgareståndets giorde påminnelse, at näst orden »af landtmannen köpa» tillägges: »eller af them något borga».
5 § bifölls.
Utur 6 § uteslutas the orden »Konungens ensak» och hwad therpå följer: »angående skiutande», emedan sådant tienligare kan finna rum uti en allmän politiordning än i lagen.
8 Capitlet.
Hela capitlet bifölls, och giordes therwid inge påminnelser.
9 Capitlet.
The första tijo §§ af thetta capitel biföllos, och giordes therwid inga påminnelser.
11 §. Wid slutet påmintes af Borgareståndet, at den, som fordrar giäld som gulden är, bör icke allenast böta hälften af thet som han fordrat, utan ock plickta efter sakens omständighet och domarens ompröfwande för des begångne dolus och som hans arghet finnes stor til; bestyrcktes af 29 cap. 1 § Rättegångsbalcken.
Men som ståndet begaf sig ifrån thenne påminnelse, bifölls § som then i Lagcommissionen är upsatt.
10 Capitlet.
1 § bifölls.
2 § ändras således, at dess begynnelse blifwer: »Nu är dag ute», och ordet »stämmo» tages bort; och strax nedanföre i stället för »3 rådstugudagar» sättes » 3 Måndagar» Hwilcket ständerne funno skiähligt för den orsaken, at ingen må öfwerihlas, som utsatt någon dyr bar pant, detta och jämwäl hafwer sin grund i gamla lagen.
3, 4 och 5 §§ biföllos.
6 §. Wid thenne § tillades näst orden »gifwe thet rätten»: »eller Konungens befallningshafwande» tilkänna.
I öfrigt funno ständerne, at som brotten eij äro lika, om någon sätter en pant högre ut än den häftar före, eller nekar emot bättre wetande til emottagen pant, så bör ock en skilnad giöras i böterne, emedan uti det senare brottet är jämwäl dolus; och faststältes altså,
