Justitiædeputationerne stadnat uti det slut, at inteckningar i lös egendom jemwäl böra giälla.
Vidare uplästes Borgareståndets extractum protocolli af den 12 uti innewarande månad, therutinnan Ståndet förklarar, at i anseende til the af thet handlande Borgerskapet i Stockholm wid 1727 åhrs riksdag uti ofwanbemelte 5 puncter anförde skiähl och omständigheter samt den coustume som på främmande handelsorter med creditens goda befordran brukelig är, inteckningar på lös egendom böra uphäfwas och eij giälla, samt förordningen af den 11 Nov. 1730 blifwa oförändrad, särdeles som Borgareståndet anser detta som et besynnerligit och kraftigt medel att uphielpa den förfallne crediten.
Sedan något häröfwer blifwit discourerat, giorde Hr Landtmarskalken frågan, om inteckning på lös egendom skall giälla.
Hwartil swarades neij, emedan Riksens ständer funno betänckeligit härtil at samtycka.
Hr Cammarråd Wulfwenstierna berättade, at thetta 7:de capitlet Rättegångsbalcken allenast talar om huru inteckning skie skall, men at om thess wärckan finnes stadgat uti Handelsbalckens 17 cap. 12 §.
Uplästes nu 2 och 3 §§ i thetta 7 cap. Rättegångsbalcken, hwilka af ständerne redan äro bifallne.
Sedan uplästes Handelsbalckens 17 cap. 12
Hwilcken nu bifölls i följe af ständernes i dag tagne slut, at inteckning eij annars än i fast egendom kan hafwa wärckan; doch kommer näst orden »eij eller» at tilläggas: »then som skier sedan gäldenär död är» etc.
Uplästes ytterligare Rättegångsbalckens 7 cap. I
Hwilcken nu af ständerne bifölls.
Företogs Missgierningsbalckens 1 cap. 4 §, hwilcken i anledning af Gref G. Gyllenborgs, då detta capitel förehades, giorde påminnelse, at jemte landsflycktigheten något annat straff, såsom fängelse wid watn och bröd, måtte utsättas, war upskuten, til dess justitiædeputationens betänckande öfwer det wyrdige Prästeståndets wid denne riksdag ingifne memorial angående nödige utwägar at förekomma någre sig insmygande skadelige lärosatzer, woro inkommit. Och som bemelte betänckande, dat. den 1 af innewarande månad,
