gången utebiifwit, måste efter den fälte dommen betala expensas retardati processus, där han eij wijser, at han haft legitima impedimenta eller laga förfall.
§ 5. [a] Det, som här säges om swaranden, kan ochså lämpas till kiäranden, där han in termino utheblifwer. [b] Men där den twistige summan war appelabel, och wad således tillåteligit, förmäles ej, huru förhållas skall. Dommen, som är fäld uti instantia appellationis, går wäl därpå till execution; men där någondera, till at ärhålla sakens uptagande af nyo, ärbiuder sig till at wijsa laga förfall, frågas, om och när och hwilkendera sådant må tillåtas.
[c] Blifwa både kiäranden och swaranden uti instantia appellationis borta, det kan så wäl, som det appellerade målet uti dombboken införas, och hafwe sedermera ingenthera macht det att qwällia, med mindre at innom förelagd tijd bewijses, at den ena wåldsamlingen hindrat den andra ifrån rätten och således begge utheblifwit.
[d] Med wäxel-, siörätts- och uthflytningstwister, som immediate uptages i rådstugurätten, kan, där endera parten utheblifwer, förhållas likasom uti den första instantien, doch så at execution på den fälte dommen utan inwändning fortsätties.
§ 7. [a] Där dom ej må fällas uti första termino, därtill häradzsyn blifwit stämt, utan enthera parten utheblifwer, utan at därtill företee laga förfall, så är billigt, at den utheblifwande till det ringaste fälles till expensas retardati processus. Företeer han sina laga förfall uti den andra termino, då syn ej upskiutes, utan domb fälles, gånge dhe ådömbde expencer åter, där han winner; men där han tappar, blifwe samma expencer ståendes med tillökning af expencer för den samma terminen, då synen hålles. [b] Är någor borta ifrån lagmanssyn och ej låter förethee laga förfall därtill, då må den ej till annan termin upskiutas, utan syn för sig gå, och därpå ådömmas. [c] I detta capitel är förbijgångit at utsättia, huru för-hållas skall, då flera äro interesserade uti en twistig saak, och den ena kommer tillstädes, men den andra blir borta, eller insänder bewijs öfwer sitt laga förfall. I sådan händelse, efter som den frånwarande och den närwarande repræsentera en person, lärer ej wara nödigt at giöra upskof i saken, utan må den afdömmas, aldenstund i fall emot dom men appelleras, den närwarandes appellation kommer den frånwarande
