Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 8.djvu/275

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
267
TILL 1734 ÅRS RIKSDAG
4 Cap. 9 §.

Lagcommission har sielf påmint, att införas bör, det ingen genom köp eller skipte må förminska skattskyldig jord, ehwad thet är arf eller aflinge, och därföre projecteras föliande §, emellan den 8 och 9 §.

Ej må then som å skattskyldig jord sitter, genom kiöp, skipte, eller å annat sätt, något söndra och minska af thet, som thertil med rätta hörer; giör thet någor, ware ogilt.


5 Cap. 4 §.

Bondeståndet har påmint, att lösören i bördlösen ej måtte komma bördeman til last, hwarpå swaras:

I jordakiöp bör man mera hafwa afseende på ägarnes bästa, som sälier, än bördemans, hwars frihet att få börda är såsom ett beneficium at anse, och skulle säliarne elliest, genom den bördemannen lemnade förmon och – – – lida, effter han ej torde dess husgeråd, åkerredskap och afwel utan skada kunna föryttra. Elliest har detta mer afseende på stora gods, ther ansenlige husgeråd och afwel gemenligen äro.


6 Cap. 3 §.

Är tryckfel och observerat wid förra riksdagen; skal heta: 2 och 3 cap. Ärfdabalk.


6 Cap. 4 §.

Ständerne ändrat.

I börian af § sättes wanwettig för »wetwilling», och widare »eller wetwilling, tå han til förstånd kommen, skal heta: eller wanwettig tå han til bättre förstånd kommer.


9 Cap. 7 §.

Ad finem rättas sålunda: post verba »niute all afgäld som ther bör afgå» tillägges: göre thet med wittnen och ware thet gilt som them bådom etc.


9 Cap. 9 §.

Tillägges ad finem i anledning af 1731 åhrs resolution på almogens beswär – – –