Swarades: Södermannalagen kommer här så mycket mindre till pass, som efter then samma en sådan ärfd egendom, hwilken i thenne af Lagcommission projecterade 2 § omtalas, skulle gå i trenne arf, innan then kunde anses för arfwejord, men efter den Christophorianiske lagen aflingejord, tå then en gång i arf gådt, anses för arfwejord. Thessuthan wet samma Christophorianiske lag icke af flere slags jord än aflinge- och arfwejord; det förre får icke bördas, men wäl det senare. Hwem som nu är berättigad at börda, sätter och lagen expresse ut, nemligen den som närmast är at ärfwa. När nu sonens fädernes jord gådt genom arf till modren, så är samma arfwejord gången ifrån den förra slächten. Säljer modren sedan samma jord, så måste hennes slächt iu den få börda, som äro berättigade at ärfwa samma jord. Eljest skulle den få börda, som ingen rätt har at ärfwa, sedan jorden gådt uhr theras slächt. Thet händer och dageligen, at igenom giftermål går then jord, som döttrarna ärfwa, till en annan slächt.
§ bifölls.
Uti 3 § efter »2 och 3 cap.» tillägges: »Ärfdabalken».
4 §. I stället för »wetwilling» sättes »wanwettig» på twenne stellen.
7 Cap.
Därwid giordes ingen påminnelse.
Icke eller wid det 8 cap.
7 cap. 6 §. Tryckfelet rättas, at i stället för »öfrige» sättes »ofrie», vid. Borgareståndets protocoll p. 69.
Härmed skilgdes Riksens Råd och Ständer i dag åth.
Den 31 Martii.
Församblades åter Riksens Råd och Ständer öfwer then nya lagen.
Och uplästes 9 cap. i Jordebalken.
Därwid war intet annat at påminna, än at uti 1 §, hwarest står: »löse tå jorden åter», skulle thet ordet »jorden» uteslutas. Äfwen i 2 §, thärest står: »som genom kiöp eller skipte sig then iord sedan tillägna wilia», uteslutes »jord».
Wid det 10, 11 och 12 cap. giordes ingen påminnelse.
