krigsfolcket är eij denne swårighet, ty antingen regimentet är tilsammans eller de ligga i garnison, hafwa de altid tilräckeligit manskap härtil.
Borgmästaren Aulæwill: Wid Stockholms stad har aldrig brukats mer än 100 man, och hafwa doch executionerne ofta warit skarpare än när 300 man blifwit brukade.
Hr Adlerbeth: Lagcommissionen hafwer ändrat de förre straffordningar, och synes straffet blifwa för lindrigt, om hwart genomlöpande skall räknas för et gatulopp; men om fram- och tilbakalöpande genom 100 man räknas för et gatulopp, synes ändemålet kunna winnas.
Undertalemannen af Bondeståndet Olof Håkansson sade allmogen åstunda, at alt gatulopp på landet må förwandlas uti spöslitande, och det för den orsaken, at de uti andetiden och eliest igenom executioners förrättande eij måge blifwa hindrade.
Hr Wulfwenstierna: I den följande 4 § är stadgat, at en sådan ändring kan skie.
Undertalemannen: Om detta intet tydeligare utsättes, kunna cronobetienterne bry allmogen när de wilja samt uppehålla dem at förrätta gatuloppsexecutioner.
Hr Wulfwenstierna: Straff är intet allenast för den brottsligas skuld, utan ock til en warning för andra; hwilcket ändemål bättre synes kunna erhållas igenom gatulopp, då myckenheten är tilsammans, som ser deruppå.
Borgmästaren Stoltz frågade, huru domaren sig förhålla skall, när kroppsplickten emot penningar skall utsättjas och summan går öfwer halfparten af tijondetahlet, som til exempel om någon stuhlit 76 daler; förmente altså, at detta tydeligare bör utsättjas.
Hwartil swarades, sådant eij behöfwas, emedan in criminalibus altid den lindrigaste wägen tages.
Hr Landtmarskalken: Här äro nu 3 frågor: om Krigsarticlarne skola ändras, om gatulopp skall räknas igenom 100 eller 200 man, samt om gatulopp skola uphäfwas och förwandlas i spö- och rijsslitande.
Hr Ehrencrona: Quæstionen är moverad, om uti Krigsarticlarne gatuloppsstraffet skall wara lika med det i allmänna lagen. Iag swarar: det låter sig eij giöra, utan bör krigsfolcket, när de äro i
