mot en bestämd förmögenhetsrättighet, vilka icke kunna sägas afficiera förmögenheten såsom ett helt. Denna inkongruens mellan "förmögenhet" och "förmögenhetsrättigheter" beror till någon del därpå, att man bygger begreppet förmögenhet på värde, under det termen "förmögenhetsrättighet" givits "a potiore", med hänsyn därtill, att dessa rättigheter gemenligen, ehuru icke alltid, äro verkliga förmögenhetselementer (och därmde av värde); till en annan del på motsatsen mellan den totala och den partiella betraktelsen (i det att förorsakandet av ett minus på en punkt kan uppvägas av förosakandet av ett plus på en annan punkt).
Förmögenhetsrättigheterna äro närmast att indela i sådana, som till sitt väsen äro universellt negativa, bestå i förbud för alla andra att i något visst avseende kränka den berättigades intresse, t. ex. bruka hans sak; och sådana, som äro partikulära (och då vanligen positiva), bestå i makten att tvinga en eller flera bestämda individer (vanligen till handling, men under omständigheter även till viss underlåtenhet). Några universellt positiva förmögenhetsrättigheter – innefattande makt att tvinga alla andra till något positivt – existera icke i privaträtten och låta endast tänka sig såsom ett utflöde av statens allmänna makt över statsborgarna (t. ex. att pålägga utskylder).
De universellt negativa förmögenhetsrättigheterna framträda emellertid inom den moderna rättsordningen i två skarpt skilda typer, den ena uråldrig, en andra i det hela av modernt datum. Det allmänna förbudet kan nämlikgen antingen – i det en bestämd sak (i ett eller annat avseende) förbehålles den berättigade – gälla varje åtgörande med denna sak, som skulle kränka nämnda förbehåll; eller också – i det att visst utnyttjande, särskilt det ekonomiska, av någon viss immateriell realitet, t. ex. den till grund för en uppfinning liggande idé, en litterär eller konstnärlig skapelse o. s. v., förbehålles en bestämd person – träffa varje häremot stridande handling. Båda dessa typer överensstämma däruti, att de äro monopolrättigheter, d. v. s. innesluta ett allmänt
