Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Blif ej vresig strax, om litet kryp det lyster
ned från strået kräla till din jättekropp!
Ack, det vill blott hälsa stora bror och syster
och en stund i famn på dem få klättra opp.
Fjäriln flyger glad och hviskar för sin vän,
att hans stora syskon kommit hem igen.
Ack, han vet så väl
i sin ringa själ,
att bland stadssten svälter man ihjäl …
Under gröna hvalfven vill jag världen glömma,
som tog glädjen från mig och blott klokskap gaf.
Där med enfaldsblickar vill jag åter döma
och med barnasinn hvart väsen hålla af.
Jag på knä vill sjunka under granen där,
bedja åter »Gud, som hafver barnen kär»,
och från hjärtats sår
och från ögats tår
somna in i dröm om Edens vår.
