Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Ack, kanske hinner våldets dag
en gång vår lugna ort,
då rånarföljet sina slag
skall slunga mot vår port.
Om då vår styrka ej står hel,
blir hemmet sköfladt — del för del!
Och fattar elden i min knut
och icke drifs därur,
skall lågan hinna din till slut
trots fjällhög skiljemur.
Vid hemmets brand förbannas skall
den tvedräktseld, som blef vårt fall …
Du norske bror! Ännu är tid.
Ännu är Norden vår …
Så tag min hand i fred och frid!
För dig dock hjärtat slår.
Vid dina barns och barnbarns namn,
låt upp, låt upp din brodersfamn!
