Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
TÖRNEKRONAN.
SARONS lilja bland törne stod,
bladen förtvinade hängde.
Hufvud hon böjde i tynande mod,
törnet trängde och trängde.
Kom då ovän, som törnet sått,
hvälfde på tankar arga.
Liljans vän, som han fången fått,
ville i smälek han sarga.
Törnet bröt han och vred ihop,
taggarna skulle ej skona.
Liljans vän under smäderop
kröntes med törnekrona.
