— 102 —
beväpnad och skjuter raskt och väl utan att göra några frågor. Men i mörkret — ja, då är han där med sin hustru, tre barn och en hjälphustru. Man kan inte dela på dem — alla eller ingen! Om ni kunde skaffa en säck med sprängämne till förstugudörren, förse den med en långsamt brinnande mina —
— Vad har mannen gjort?
— Sade jag er inte, att han sköt Jim Carnaway.
— Varför sköt han honom?
— Vad f-n har ni med det att göra? Carnaway visade sig på kvällen i närheten av hans hus och han sköt honom. Det måtte väl vara tillräckligt för mig och er. Nu skall ni ställa saken till rätta.
— Ja, men de båda kvinnorna och barnen! Skola också de sprängas i luften?
— Det blir väl nödvändigt, annars komma vi inte åt honom.
— Det är allt bra hårdt, ty de ha ju ingenting gjort.
— Vad är det där för prat? Ryggar ni tillbaka?
— Sakta i backarna, kommunalråd! Vad har jag väl sagt eller gjort, som kan komma er att tro att jag tvekar när det gäller en befallning av kårmästaren i min loge? Om det är rätt eller orätt, det åligger er att avgöra.
— Ni åtager er det således?
— Visst gör jag det.
