— 37 —
— Jag arbetar, jag som ni, men mitt beting är mindre inbringande.
— Ni är ganska munvig.
— Det har jag alltid varit.
— Är ni lika snar i handling?
— Så har jag ansetts av dem som känt mig bäst.
— Vi torde komma att pröva den saken, förrän ni tror. Har ni hört talas om logen här i trakten?
— Jag har hört, att man måste vara karl för att bli ordensbroder här.
— Där sade ni ett sant ord, mr Mc Murdo. Varför lämnade ni Chicago?
— Det aktar jag mig allt för att säga er.
Mc Ginty gjorde stora ögon. Han var inte van vid att man svarade honom på det sättet, och det roade honom,
— Varför vill ni inte säga mig det?
— För att den ena brodern får inte ljuga för den andra.
— Sanningen är således för ruskig att berätta?
— Ni kan ju tyda det så, om ni vill.
— Hör på, min herre. Inte kan ni väl begära, att jag som kårmästare skall i logen upptaga en man för vars föregåenden jag icke kan gå i god.
Mc Murdo såg förlägen ut, men så tog han ur bröstfickan fram ett tidningsurklipp.
